Den nederländska regeringen kräver att jordbrukets ammoniakutsläpp ska minska med 42–46 procent till 2035 jämfört med 2019. Samtidigt satsas miljarder på att hjälpa lantbrukare att ställa om, flytta eller frivilligt lägga ned animalieproduktion.

Den nederländska kvävekrisen har gått in i ett nytt skede. I juni presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket som ska få landet ur det så kallade kvävelåset och samtidigt göra det möjligt att åter få fart på tillståndsgivningen. För jordbruket innebär planen ett utsläppsmål på 42–46 procent lägre ammoniakutsläpp 2035 jämfört med 2019. Till 2030 är målet en minskning på 23–25 procent. I stället för att enbart styra efter den så kallade kritiska belastningsgränsen ska reglerna i större utsträckning bygga på faktiska utsläpp från det enskilda företaget. För mjölkproduktionen har regeringen redan presenterat en utsläppsnorm som ska gälla 2035, medan motsvarande normer för gris-, fjäderfä- och kalvproduktionen ska fastställas under 2027. Om utsläppsmålen inte nås finns dessutom en yttersta åtgärd i form av minskade djur- eller fosfaträtter.
En viktig förändring jämfört med den politiska debatten för några år sedan är att regeringen inte längre säger att målet är att halvera den nederländska djurbesättningen. Premiärminister Rob Jetten sade i juni uttryckligen att en halverad djurbesättning inte är slutmålet. Däremot kommer minskad djurhållning att vara en av flera vägar för att nå utsläppsmålen, tillsammans med bland annat investeringar i stallteknik, foderåtgärder, mindre gödselanvändning och extensifiering. Regeringen har avsatt omkring 2 miljarder euro till investeringar i bland annat stall och foder och ytterligare stora belopp till frivilliga nedläggningar och flytt av lantbruksföretag.

För mycket gödsel
Frågan om gödsel är samtidigt mycket pressande. Den nederländska så kallade derogationen har fasats ut och från 2026 gäller som huvudregel gränsen 170 kilo kväve från stallgödsel per hektar. Sedan juni i år är det dock tillåtet att under vissa villkor använda så kallad Renure, en kväveprodukt som framställs ur stallgödsel. Den får användas utöver gränsen för kväve från animalisk gödsel, men inom den totala kväveanvändningsnormen och med ett tak på 80 kilo Renure-kväve per hektar.
De ekonomiska ersättningarna för lantbrukare som vill lägga ned animalieproduktion finns alltså fortfarande, men de tidigare programmen är stängda för nya ansökningar. Programmen Lbv och Lbv-plus riktade sig bland annat till mjölk-, gris-, fjäderfä- och kalvproducenter. Lbv-plus hade en ansökningsperiod från juli 2023 till december 2024 och omfattade företag med hög belastning på känsliga Natura 2000-områden. Även ett särskilt program för mindre animaliesektorer öppnade under 2024.

Ersättning finns
Det betyder däremot inte att ersättningssystemet har försvunnit. Regeringen har avsatt totalt 2,75 miljarder euro fram till 2035 för lantbrukare som frivilligt vill lägga ned och dessutom pengar för företag som kan flytta från känsliga naturområden. De tidigare programmen har också fått ett betydande genomslag. Enligt den nederländska myndigheten RVO hade totalt 1 576 animalieproducenter den 13 augusti 2026 lämnat in ansökningar inom Lbv och Lbv-plus. Av dessa var 573 grisföretag, 446 mjölkföretag, 243 fjäderfäföretag och 210 företag med kalvproduktion.
Det är därför lite missvisande att beskriva utvecklingen som att lantbrukare generellt tvingas gå i konkurs utan ersättning. Det finns fortfarande frivilliga program med ersättning, och regeringen satsar stora pengar på att företag ska kunna ställa om eller lägga ned. Samtidigt finns en betydande osäkerhet för företag som inte får ihop ekonomin med de nya utsläppskraven, särskilt i områden nära känslig natur. Den nederländska regeringen räknar med att lantbrukarna själva ska kunna välja hur de når utsläppsmålen, men om de nationella målen inte uppnås kan ytterligare begränsningar av djurhållningen bli aktuella.

Stort lantbruk på liten yta
Nederländerna har omkring 1,8 miljoner hektar jordbruksmark och cirka 50 000 jordbruksföretag. Landets lantbruk är starkt inriktat på bland annat mjölk, grisar, fjäderfä, potatis och växthusproduktion. Den mycket höga djurtätheten på en begränsad areal gör gödselhanteringen till en central fråga, samtidigt som ammoniakutsläppen från animalieproduktionen står i centrum för konflikten med naturpolitiken.
Mot den bakgrunden väntas de nederländska lantbrukarnas protester fortsätta. Farmers Defence Force, som har arrangerat omfattande traktordemonstrationer och andra aktioner sedan 2019, har aviserat en större demonstration i Leeuwarden i Friesland den 2 september. Enligt organisationen väntas upp mot 4 000 lantbrukare och omkring 1 000 traktorer delta.