Alf Nilsson, lantbrukare utanför Kristianstad, gör om skog till prima åkermark. Går allt enligt planen har han till nästa år en prima åker till en total investeringskostnad av 150 000 kronor.

I en värld där behovet av livsmedel ständigt ökar samtidigt som allt mer åkermark försvinner till följd av byggnation av vägar och hus verkar det logiskt när en lantbrukare försöker anlägga ny åkermark.
I Sverige finns det många regler vad gäller biotopskydd och det gäller att man som markägare gör allt på rätt sätt. Många tror att man inte får ändra på någonting och när det gäller att plantera skog på åker eller att göra åker av bete stämmer det i de flesta fall. Men det många inte vet är att det i de flesta fall inte finns några som helst begränsningar när det gäller att göra om skog till åker.
Det är inte heller vanligt och förutom att många kanske lever i villfarelsen att det inte är tillåtet, tror säkert många att det är ekonomiskt omöjligt.
Givetvis är det både svårt och kostsamt, men inte oöverstigligt.
Det berättar Alf Nilsson, som just nu är i färd med att göra om 15 hektar skog till åkermark.
Den aktuella skogen fick Alf med när han köpte en grannfastighet. Den bestod av 50 hektar åker, 1,5 hektar bete och 12,5 hektar skog. Skogen hamnade mitt emellan Alfs tidigare åkrar och de som finns på den nya fastigheten.
– Det var dålig skog i odränerad mark. Mest al och ingen tillväxt alls.
Skogen avverkades med manuell fällning och blev till 4 200 kubikmeter flis och 900 kubikmeter ved. En entreprenör drog upp stubbarna och flisade dem till självkostnadspris.
– Jag fick visserligen lasta dem där de drogs upp och köra fram dem till den farbara vägen där flismaskinen arbetade.
Fältet med skog är en rektangel som mäter 700 x 180 meter och på mitten anlade Alf Nilsson en rejäl väg med hjälp av sten som han samlat under flera års potatisupptagning i området. Den vägen är basen för hela projektet och på ena sidan av vägen har Alf grävt ett öppet dike.
– Det drar till sig en hel del vatten från de odikade markerna och underlättar arbetet med att röja upp.
Och det är mycket att röja. Förutom stubbarna som skulle bort är det många stenar i marken och många av dem är mycket stora.
För detta har Alf Nilsson en egen konstruktion till grep. Den heter Nöbbelövsgrepen och tillverkades långt innan detta skogsprojektet kom på tal. Den monteras på en bandgrävmaskin som sakta arbetar sig över en åker. Med den glesa och robusta grepen söker man systematiskt genom hela jordlagret och plockar lekande lätt upp stora stenar som läggs på ytan för att lastas med en hjullastare och forslas bort med en dumper. På samma sätt arbetar man med Nöbbelövsgrepen i den avverkade skogen.
Konstruktionen är mycket kraftfull och Alf Nilsson har använt sig av hydraulkolvar som ben i grepen. De är ungefär 1,2 meter långa vilket innebär att grepen kan arbeta 1,5 meter djupt inkl gaveln som ju även den kan gå ner lite i jorden. Fördelen jämfört med en grävskopa är att jorden rinner igenom grepen och att maskinföraren därmed kan ”räfsa” igenom marken relativt snabbt.
Hur stor kapacitet det blir beror naturligtvis på hur mycket sten som finns i marken och om det är lätt eller styv jord.
På det aktuella fältet är det lätt mojord och det största problemet är fukten.
– Min plan är att hela ytan ska vara genomgången till våren 2012 men hur tidsplanen håller beror på vädret.
Alf Nilsson berättar att man måste göra allt i rätt ordning. I en skog är det inga problem att ta bort en gärdsgård, men längs en åker eller betesmark är det inte tillåtet. Därför röjdes alla stengärden bort medan arealen fortfarande räknades som skog.
Alf betalade 100 000 kronor per hektar när han köpte skogen. Att röja upp stubbar och sten kostar cirka 20 000 kronor per hektar. Nettot från skogsavverkningen är cirka 20 000 kronor och täcker kostnaden för att täckdika marken.
– Så fort det går ska jag köra ut rikligt med sockerbrukskalk här och enligt planen ska jag ha färdig åker för cirka 150 000 kronor per hektar.
Det är endast hälften mot de toppriser runt 300 000 kronor per hektar som figurerat de senaste åren.
Det nya fältet kommer att hänga ihop med ett mindre befintligt fält och när allt är klart har Alf Nilsson fått två rektanglar som mäter 1 180 x 90 meter med den nya vägen som delare i mitten.
– Arronderingen är halva markvärdet och dessa fält blir mycket rationella.
En bevattningsstam ska grävas ner på tvären över de båda fälten och när det är klart blir det fyra rutor på 590 x 90 meter.
Under 2012 kommer marken att ligga i träda men till 2013 är planen att odla potatis där. Om det går eller inte beror på hur bortforslingen av rötterna har fungerat. Är det mycket rötter kvar i markytan kan det bli tufft att köra med stensträngläggaren och därefter sätta potatis.
– Men det verkar gå bra och rötterna har följt med på ett bra sätt när vi drar upp stubbarna.
De nya fälten med vägen rakt igenom har även andra fördelar. Vägen förbinder andra åkrar på andra sidan den röjda skogen och nu kan tunga lastbilar och stora lantbruksmaskiner lättare ta sig därifrån och till gårdens driftscentra.
Projektet ger således inte bara ny jordbruksmark utan påverkar hela gårdens växtodling i positiv rikting.
För att erhålla gårdsstöd för åkermark krävs stödrätter. Dessa finns i ett konstant antal i Sverige, men eftersom det hela tiden försvinner åkermark vid exploatering är det överskott på stödrätter i dag.
– Jag räknar inte med att det ska vara svårt eller kostsamt att köpa stödrätter till denna arealen.

Rakt igenom det rektangulära området har Alf Nilsson anlagt en väg som håller för lastbilar och de största lantbruksmaskinerna. Vägen förbinder åkrar som ligger längre bort med gårdens driftscentra och förbättrar hela lantbrukets logistik.

Det finns gott om stödrätter för den som odlar upp ny mark. Det berättar Staffan Boberg på Jordbruksverkets Växtodlingsenhet i Alnarp.

Staffan Boberg berättar att det inte är speciellt vanligt med nyodlingar i Sverige och de som sker är framförallt i norra Sverige.
– Det är mossjordar som odlas upp då, säger han.
Han berättar att man måste kontakta Skogsstyrelsen om man avser odla upp skogsmark, men att det inte finns några egentliga hinder så länge det inte finns fornlämningar på arealerna.
För att få gårdsstöd för den nyodlade marken krävs stödrätter. Statens Jordbruksverk har en nationell reserv av stödrätter som dragits in från odlare som inte utnyttjat dem på rätt sätt. Från denna reserv kan man inte söka stödrätter för uppodlad skog utan de är öronmärkta till de lantbrukare som restaurerar betesmarker.
– Men det finns ett stort överskott av stödrätter ute bland lantbrukarna och det är inga problem att köpa, konstaterar Staffan Boberg.
Anledningen är att exploatering av åkermark för hus och vägbyggen hela tiden medför att arealen åker minskar men stödrätterna finns kvar.
För den som vill köpa eller sälja stödrätter har Hushållningssällskapen en handelsplats som heter Stödrättsbörsen.