Minskat spill betalar en ny upptagare. Värdet av ej upptagna potatis kan vara lika stort som kostnaden för avskrivningen av en ny maskin.

Frikopplingen av EU-stödet till stärkelseodlingen har fått fart på kreativiteten. Förändringen som trädde i kraft i år, medför på papperet minskade intäkter och därmed har man försökt finna alla möjliga sätt för att förbättra ekonomiskt för odlarna.
Lyckeby lyckades genom effektivisering öka sitt pris till odlarna vilket kompenserar för hela bortfallet från EU-kassan.
Men det har visat sig finnas mycket att göra ute på gården för att öka intäkterna och minska kostnaderna. Joakim Ekelöf arbetar halvtid åt Lyckeby och resten åt SLU i Alnarp. Han har gjort åtskilliga studier vad gäller upptagning och lagring.
– En del lantbrukare anser att de har en billig upptagning eftersom de kör med en gammal maskin. Men en gammal maskin spiller mer än en ny och det har visat sig att värdet av detta spill är lika stort som avskrivningen för en ny upptagare, säger Joakim Ekelöf.
Om man investerar i en ny potatisupptagare för 1,4 miljoner och odlar 100 hektar potatis blir avskrivningen cirka 1 200 kronor per hektar vid 10 års avskrivning och 200 000 kronors restvärde.
I en inventering som gjordes hösten 2011 kontrollerades spillet efter sex olika potatisupptagare, tre nya och tre gamla. I medeltal spillde de sex maskinerna 6 procent av skörden till ett värde av cirka 1 500 kronor per hektar, men när man jämförde de tre gamla mot de tre nya var siffrorna 2 400 kronor per hektar mot endast 800 kronor per hektar för de nya.
– Skillnaden är 1 600 kronor vilket är mer än avskrivningen på en ny maskin.
Enligt samma modell som ovan kan man gå ner till 62 hektar potatis och ändå finansiera avskrivningen med värdet av minskat spill. Vi har då satt restvärdet till 400 000 kronor eftersom maskinen används mindre varje år men har kvar 10 års avskrivningstid.
Enligt Joakim Ekelöf finns det fler anledningar att köra med en ny potatisupptagare.
– Potatisupptagning involverar många personer och kapaciteten är inte så stor. Med en ny maskin skördar man utan problem 0,35 hektar per timme vilket innebär att man med två man för sortering på upptagaren och en man i en traktor som kör följevagnen får 12 timmar att betala lönekostnader för vid varje hektar man skördar, inklusive föraren till upptagaren.
¬En äldre upptagare har mindre kapacitet och Joakim Eklöf anger 0,25 hektar per timme som en rimlig jämförelse.
Det skulle i så fall ge 16 timmar att betala lönekostnader för vid varje skördat helkar potatis. Differensen blir 640 kronor per hektar vid en lön på 120 kronor per timme plus arbetsgivareavgifter.
Enligt samma princip ökar kostnaden för traktorn eftersom den tvingas köras fler timmar för samma arbete. Om kostnaden för traktor inklusive bränsle sätts till 350 kronor blir den totala kostnaden för de två traktorerna, framför upptagaren och framför följevagnen, 700 kronor större per hektar vid körning med den gamla upptagaren jämfört med den nya.
Totalt sett är upptagningskostnaden 2 940 kronor mindre med en ny maskin jämfört med en gammal och till detta kommer även större underhållskostnader för den äldre maskinen. Hur stora dessa är har Joakim Ekelöf inte undersökt men intervjuer med odlare visar på 500 till 800 kronor per hektar beroende på upptagarens ålder och skick. Det kan således vara rimligt att lägga till 200 till 300 kronor på summan ovan och därmed erhålla en skillnad på cirka 3 200 kronor per hektar mellan ny och gammal upptagare, till den förstnämndes fördel.
Men ibland går det ändå inte att investera i nya maskiner och det kanske inte är något alternativ med maskinstation.
– Då gäller det att hålla den äldre maskinen i ett bra skick och tänka på att alla åtgärder som minskar spillet som regel betalar sig.
För att hålla koll på spillet måste man samla in alla potatis på en kvadratmeter och väga och 100 gram potatis där motsvarar ett spill på 1 ton per hektar.
Enligt Joakim Eklöf hittar man drygt hälften av spillet ovan mark och det är oftast potatis som följer med blasten ut.
– En minskning av spillet med en procent motsvara en intäktsökning på 300 kronor per hektar.
Han förespråkar en effektiv blastkrossning och att man helst väntar någon vecka innan man börjar skörda potatisen.
– Det minskar spillet när man kör med en äldre upptagare.
Framkörningshastigheten har stor betydelse för upptagningskostnaden och generellt kan man säga att för varje km/h man ökar farten minskar upptagningskostnaden totalt med 500 kronor per hektar.
– Men här måste man se upp så att inte spillet ökar.
Effektiv upptagning innebär liten dödtid. Fältets arrondering går inte att påverka men det är viktigt att sätta potatisen så att raderna blir så få och så långa som möjligt. Har man över 300 meters längd på raderna är det lönsamt med följevagn för att minska dödtiden.
– Dödtiden måste dock beräknas med omsorg. Sorteringspersonalen behöver en liten paus då och då för att göra ett bra arbete.
Avgörande för hur lönsamheten i följevagnen är var stukan ska placeras.
För små fält ligger brytpunkten vid 12 minuter och för stora fält 8 minuter.
– Tar det längre tid än så för upptagaren att köra och tanka av är följevagnen lönsam.