I en rapport från Mistra Food Futures presenteras en litteraturstudie om energieffektivisering i lantbruket. Studien ger en översiktlig bild av vilka områden som det är mest relevant att arbeta vidare med för att nå målen om ett klimatneutralt lantbruk inom tjugo år.

Sven Bernesson, forskare vid SLU med fokus på förnybar energi i lantbruket, är en av författarna till rapporten som här presenteras av Nina Nordh på Greppa Näringen. Sven Bernesson berättar att en viktig insikt från studien är att ungefär endast hälften av den energi som används i lantbruket går åt till att producera de insatsvaror som behövs för produktionen. Här finns alltså pengar att spara för lantbrukaren.

– Det kan handla om handelsgödsel, drivmedel, foder, kalk, bekämpningsmedel, utsäde och maskiner. Det är därför viktigt att insatsmedlen används så effektivt som möjligt och att förluster undviks, säger Sven Bernesson.

Ett annat område som betonas i rapporten är betydelsen av att maskinerna i jordbruket används så mycket som möjligt och under flera år.

– På så sätt fördelas den energi och de investeringskostnader som behövs för maskinernas tillverkning och användning på så många timmar som möjligt under deras livslängd. Hög och effektiv produktion under så lång tid som möjligt är också viktigt i animalieproduktionen, något som gör att energibesparingar och djurhälsa går hand i hand.

God jord- och växthälsa minimerar förluster och behovet av energi, direkt eller indirekt. Det innebär att tillförsel av gödsel- och bekämpningsmedel, bevattning, dränering, minskad markpackning tillsammans med växtförädling, har stor betydelse för ett energieffektivt lantbruk.

Precisionsstyrning maximerar effektiviteten i lantbruket
En del åtgärder för minskad energianvändning är relativt enkla att införa som att ändra rutiner och beteenden, medan andra kan kräva investeringar i mer avancerad teknik för att bättre kunna styra produktionen. Exempelvis kommer ny teknik för precisionsstyrning i odling och djuruppfödning alltmer i fokus.

– Precisionsspridning av gödsel gör det möjligt att på olika delar av ett fält tillföra den växtnäring som behövs för att maximera grödans avkastning beroende på jordens avkastningsförmåga just där. På så sätt kan skörden på fältet maximeras samtidigt som läckaget av växtnäring minskas. Vatten kan sparas vid precisionsstyrning av bevattning. Vid utfodring kan ett enskilt djur utfodras efter dess individuella produktionsförmåga vad gäller kött eller mjölk.

Sven Bernesson tar också upp hur viktigt det är med rådgivning, liksom politiska styrmedel i form av till exempel investeringsbidrag, för att få många lantbrukare att investera i och använda den nya tekniken på bästa sätt.

Andra exempel på sätt att spara energi
Rapporten pekar på att bevattning är energikrävande och att det är viktigt att undvika onödiga förluster. Spridare som kräver höga tryck och pumpar med höga flödeshastigheter använder mycket energi. Här är underhållet viktigt för att minimera läckage. Även att kontrollera avdunstning och markfuktighet är centralt och precisionsstyrning underlättar sådan kontroll. Studier visar att energianvändningen för bevattning har kunnat minska med nära tjugo procent genom att använda spridare med lägre tryck och fördela vattnet med högre precision.

Andra sätt att minska energianvändningen är att optimera körningen och underhållet av arbetsmaskinerna, samt att minska jordbearbetningen som är ett av de mest energikrävande momenten i jordbruket. Det kan också handla om att minimera värmeförluster vid uppvärmningen av byggnader för smågrisar och kycklingar, eller att återvinna energi med hjälp av värmepumpar i de fall ett värmeöverskott behöver ventileras bort i djurstallarna.

Ett klimatneutralt lantbruk om tjugo år
Sven Bernesson tar också upp att energibesparingarna nästan alltid bidrar till minskat klimatavtryck från lantbruket, en fråga som blir allt mer angelägen.

– Resultaten från den här rapporten ligger till grund för beräkningar av hela det svenska lantbrukets klimatbelastning som en del av forskningsprogrammet Mistra Food Futures. I nästa steg ska vi studera vad som krävs för att nå ett klimatneutralt lantbruk till år 2045, avslutar Sven Bernesson.