Svensk Fågel släpper Matfågelrapporten 2025 med temat ny teknik, en framtidsinriktad rapport som visar hur digitalisering, AI, sensorer och robotteknik ytterligare kan utveckla svensk matfågeluppfödning. Tekniken förbättrar djurvälfärden, stärker arbetsmiljön och gör svensk livsmedelsproduktion mer hållbar och konkurrenskraftig.

Men rapporten visar också att många innovationer fastnar i tillståndsprocesser och byråkrati – i stället för att nå de bönder som vill utveckla sin verksamhet.
– Svenskt lantbruk står redo att ta nästa steg, men vi måste få bättre förutsättningar. Det är orimligt att pengar till utveckling och innovation inte når gårdarna. Vi behöver mindre administration och mer verkstad, säger Ulrik Helgstrand, kycklingbonde och ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel.
I rapporten lyfts flera exempel på hur tekniken redan används på svenska gårdar. Kycklingbonden Anna Kihlén-Larsson styr ventilation, foder och klimat via mobilen och kan följa sina kycklingar dygnet runt. På andra gårdar används sensorer och AI-kameror för att övervaka djurens beteenden och upptäcka avvikelser i tid, något som förbättrar både djuromsorg och effektivitet i vardagen.
AI och sensorer är centrala delar av utvecklingen. Forskare vid SLU och internationellt framhåller hur ny teknik kan mäta djurens hälsa och beteende i realtid och därmed höja djuromsorgen ytterligare. Svensk Fågels egen produktionsdatabas Tuppen – som samlar data från hela kedjan, från avel till slakt – ska nu moderniseras och automatiseras. Det gör det möjligt att följa upp djurhälsa, smittskydd och produktion på ett mer modernt och lättillgängligt sätt.
– Vi har unika förutsättningar i Sverige med höga krav på djurskydd, smittskydd och hållbarhet. Men då krävs att ny teknik anpassas till våra villkor och svenska förutsättningar samt att finansieringen når fram till de som faktiskt producerar maten, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel.
Enligt Matfågelrapporten 2025 kan ny teknik bidra till att fler unga vill satsa på lantbruket. Samtidigt visar rapporten att var tredje svensk lantbrukare redan har nått pensionsåldern. För att säkra livsmedelsförsörjningen krävs att teknikutvecklingen görs tillgänglig och lönsam även för små och medelstora gårdar.
– Tekniken ska inte ersätta bonden, den ska stötta bonden. Med AI, kameror och sensorer får vi en ännu bättre djurhållning, friskare kycklingar och ett hållbart lantbruk. Men för att lyckas måste vi minska hindren och främja innovation i hela branschen, säger MariaDonis.