Vall kan användas till mer än foder. Att utvinna protein av vall till djur eller till människor gav god klimatnytta samtidigt som det bidrog till lönsamhet, enligt en ny studie av SLU.

Hur odling av vall i slättbygd kan öka har diskuteras under många år eftersom det skulle innebär flera fördelar för både miljö- och klimat. En förutsättning för ökad vallodling är förstås att någon har användning för mer vall. En ny studie från SLU i Alnarp och bekostad av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) undersökte användning av vall i bioraffinaderier och biogasreaktorer och jämförde med vall som foder. Den är publicerad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

Vad är bäst?
Studien gjordes som en enkel livscykelanalys (LCA) och där olika former att använda vall jämfördes ur ett klimatperspektiv. Vall som foder var referens och jämfördes med att 1) röta gödsel, 2) röta vall och 3) utvinning av protein till foder, 4) utvinning av protein till livsmedel. För alternativ 3 och 4 jämfördes att använda en framställd fiberfraktion av vall till foder, till gödselrötning efter utfodring och med direkt rötning. Fiberfraktionen uppstår i ett så kallat bioraffinaderi där vallen förädlas till olika produkter.

Proteinutvinning bra
Den bästa användningen av vall ur klimatsynpunkt i denna studie blev när vallen användes för att utvinna protein både till foder och till livsmedel samt när fiberfraktionen användes till biogas. Om fiberfraktionen istället användes till foder blir klimatnyttan lägre och i samma storleksordning som när vallen rötas till biogas direkt. Jämfört med att använda vallen som foder (referens) minskade klimatpåverkan med 10 ton CO2e per hektar för de två alternativa användningarna.

Ekonomisk analys
Forskarna gjorde också en ekonomisk analys av de olika sätten att använda vall och den enskilda största kostnadsposten var att odla vallen. De största inkomsterna var från att sälja biogas och vallens värde som foder men även att framställa och sälja livsmedelsproteinfraktionen hade ett viktigt ekonomiskt värde. Rötning av gödseln förbättrade det ekonomiska utfallet i alla exempel. Om gräsfiberfraktionen rötades istället för att ges till en ko förbättrades också lönsamheten. Direkt rötning av vallen var konkurrenskraftig jämfört med att använda den som foder.

Lantbrukares inställning
I studien tillfrågades lantbrukare om hur de ser på ökad vallodling och 35 skånska lantbrukare svarade på en enkät. Hälften av dem (18 st) kan tänka sig att öka vallodlingen. Sju lantbrukare använder vall som foder till egna djuren och övriga säljer den som hästfoder eller ingrediens till biogas. Några använder den som mellangröda. De som säljer vall i olika former upplever god lönsamhet. De som valt att inte satsa på vall uppger osäkerhet i avsättning och har alltså inte hittat en sådan nisch som den nyss nämna gruppen.