Danska fröodlare har länge legat i framkant när det gäller att hitta nya lösningar på odlingsutmaningar. När tillgången till kemiska växtskyddsmedel minskar satsar nu branschen på ett nytt innovationsprojekt som ska bana väg för intelligent och mer precis växtskyddsteknik.

Danska fröodlare står inför en framtid där färre växtskyddsmedel finns tillgängliga, samtidigt som kraven på hållbar produktion ökar. För att möta utvecklingen har Frösektionen i Danmark genom branschorganisationen Brancheudvalget for Frø lanserat innovationssatsningen Close to Zero, med målet att utveckla framtidens intelligenta växtskydd för fröodlingen. Projektet bygger vidare på en lång tradition av teknisk utveckling inom dansk fröproduktion, där odlarna ofta varit snabba att ta till sig nya metoder för att lösa praktiska problem i fält.
Under de senaste åren har många danska fröodlare investerat i radodlingssystem, nya typer av radsprutor, kamerabaserade punktinsatser, mekanisk ogräsrensning och drönartjänster för kartläggning av fält. Genom att använda drönarbilder kan problemogräs identifieras och analyseras digitalt, varefter så kallade tilldelningskartor skapas. Dessa används sedan i växtskyddssprutan för att endast behandla de områden där ogräs faktiskt förekommer. Tekniken innebär både minskad kemikalieanvändning och lägre kostnader.
Enligt Carl Høj Laursen, chefsrådgivare för fröodling, har danska odlare dessutom fått möjlighet att använda glyfosat under växtsäsongen för att bekämpa aggressiva gräsogräs. Det har gjort det möjligt att fortsätta odla frö på marker som annars riskerat att bli olämpliga för produktionen.

Tidigare erfarenhet
Projektet bygger även vidare på erfarenheterna från det tidigare GUDP-projektet Præcisionsfrøavl, där forskare från bland annat Aarhus Universitet, Syddansk Universitet och Seges Innovation under fyra år arbetat med konceptet ”den obrutna raden”. Fokus har varit att skapa jämna och väl definierade frörader i radodlingssystem. Med hjälp av drönarbilder kan nu fröradernas exakta placering kartläggas, vilket ökar flexibiliteten när olika maskiner ska användas för behandlingar i fält.
Tekniken öppnar även möjligheten att kombinera olika metoder i samma körning. Ogräs kan exempelvis punktbekämpas direkt i fröraden samtidigt som mellanrummen mellan raderna behandlas med radspruta. Datagrunden kan komma antingen från en drönaröverflygning eller från kameror monterade på maskinerna.

Nätverk
Det nya projektet leds av Andreas Skov Rasmussen, som tillträdde som projektledare den 1 maj. Han har ett omfattande nätverk inom jordbruksteknik och samarbetar med företag som utvecklar algoritmer, robotlösningar och precisionsodlingsteknik. Ambitionen är att samla, samordna och utvärdera nya metoder för att bekämpa ogräs, sjukdomar och skadegörare i fröproduktionen.
Vid ett europeiskt möte för fröodlare i Frankrike tidigare i vår lyftes de stora investeringar som görs i utvecklingen av alternativa odlingsmetoder. Franska lantbrukare har nyligen fått motsvarande omkring 2,8 miljarder svenska kronor från det franska jordbruksdepartementet för sådana satsningar. Enligt Andreas Skov Rasmussen skulle det danska projektet kunna nå mycket långt med endast en bråkdel av dessa resurser.
Målet med Close to Zero är att skapa lösningar som inte bara kommer fröodlarna till del utan som på sikt kan användas inom hela växtodlingen. Genom bättre datainsamling och mer träffsäker ogräsbekämpning hoppas man successivt minska mängden ogräsfrön i marken. När fröbanken i jorden reduceras förväntas också behovet av bekämpningsinsatser minska över tid.

Framtiden
Nästa steg i utvecklingen är enligt projektledningen autonoma drönare, robotar och traktorer som med hjälp av kameror och avancerad bildanalys kan identifiera plantantal, ogräs, sjukdomar och skadegörare med hög precision. Framtidens odlare kommer i större utsträckning att fatta beslut utifrån de data som samlas in av de självgående systemen.
Samtidigt betonar Andreas Skov Rasmussen att den mänskliga erfarenheten fortsatt kommer att spela en avgörande roll. Trots avancerad teknik kommer odlarens egna observationer i fält att vara viktiga för att kontrollera och tolka den information som systemen levererar.
För svenska fröodlare är utvecklingen särskilt intressant. Även i Sverige ökar intresset för precisionsodling, kamerastyrda redskap och drönarteknik i takt med att tillgången på växtskyddsmedel begränsas och kraven på hållbar produktion skärps. Erfarenheterna från det danska projektet kan därför få betydelse även för svenska odlingsföretag som söker nya verktyg för att kombinera konkurrenskraftig produktion med minskad kemikalieanvändning.