Lantbrukare som försöker öka lönsamheten i växtodlingen tittar ofta på möjligheten att rationalisera med mer mark, ägd eller arrenderad. Men det är inte alltid rätt, många gånger går det att öka nettot genom att optimera på den mark man redan har.
I NilehnFrågar den 4 till 14 januari frågade vi; “Vilket anser du är bästa strategi för okad lönsamhet i växtodlingen?”
Av närmre 200 svar blev fördelningen:
18 % köpa mer mark
13 % arrendera mer mark
69 % öka avkastningen på befintlig mark

Just att så många anser att den bästa vägen är att öka avkastningen på befintlig mark är mycket intressant och i försök har det visat sig att det är rätt. Det går ofta att göra mycket på den mark man redan har. Här kommer några få exempel;
Genom att djupluckra i potatis ökar skörden med 10 procent enligt Hushållningssällskapens försök.
Med fånggröda kan man sanera sjukdomar och luckra jorden utan kemikalier eller mekanisk jordbearbetning.
Med bevattning kan man öka nettot mycket. Trotts nuvarande relativt låga spannmålspriser betalar sig bevattning på lätt jord. Det visar en utredning, gjord av den danska konsulenten Sören Kolind Hvid, som heter Produktionsekonomi i Växtodling 2008.
Han berättar att även om bevattning är en relativt kostsam investering i form av pump, nedgrävda stamledningar, hyderanter samt själva bevattningsmaskinen, är det ändå en liten investering ställt i relation till jordpriserna.
På en spannmålsgård är vinsten 600 kronor per hektar i foderkorn och ända upp till 1 700 kronor för maltkorn. Om lantbruket är nettoköpare av spannmål, för exempelvis grisproduktion, är vinsten ännu större.
I nästa NilehnTeknik tidning, som kommer ut den 31 mars, kommer vi att skriva mer om resultatförbättring i jämförelse mellan att köpa till mer mark, att arendera mer mark och att öka avkastningen på befintlig mark.

Det är viktigare att lägga pengar på bra och moderna redskap än att investera i en ny traktor.