Det är en stor diskussion angående resistens och inom växtodlingen pågår den just nu kring preparatet Proline och svartpricksjuka. Enloigt Bayer Crop Science har resistens tyvärr blivit något av ett modeord och så här förklarar de resistens och vad man som lantbrukare ska tänka på:
Det är lätt att slänga sig med i en diskussion om resistens och det är lätt för lantbrukspressen att skriva om, men det är mycket svårare att förklara vad det betyder för dig som lantbrukare på din gård. För dig som lantbrukare är en hög skörd, bra kvalitet och långsiktigt goda svampeffekter av största vikt. Hur ska du tänka och vad ligger bakom ordet fungicidresistens?

Tänk så här på gårdsnivå
•    Strategi med enkel- eller dubbelbehandling- låt sjukdomstrycket styra
•    Kontrollera vetefälten strax innan DC 37 (flaggbladet just synligt). Finns synligt angrepp av svartpricksjuka på blandnivå 3-4 plus att det väntas ostabilt väder kommande dagar- välj dubbelbehandling
•    Håll rätt dos. Bayer rekommenderar aldrig under 0,3 l/ha Proline mot svartpricksjuka, det gäller också i blandningar med andra fungicider för en förstärkt effekt
•    Dubbelbehandling med Proline äventyrar inte produktens överlevnad
•    Blandning är positivt men håll uppe dosen av Proline för högsta skörd.

Fungicidgrupper med olika verkningssätt
Svartpricksjuka är den dominerande sjukdomen i vete, den förekommer varje år men angreppsgraden varierar. Alla fungicider delas in grupper utefter deras verkningssätt. I Sverige är vi idag beroende av gruppen triazoler för bekämpning av svartpricksjuka. I den gruppen ingår exemplevis Proline, Armure/Tiro, Tilt, Sportak, m.fl.

Fungicidgruppen strobiluriner där Comet Pro, Acanto, Amistar m.fl. ingår var mycket effektiva mot svartpricksjuka när de introducerades men har idag helt förlorat sin effekt på grund av en utbredd resistens. Strobilurinerna kan ändå ha en plats i en fungicidstrategi då de levererar bra effekt på rost och har en förgrönande effekt.

Skiljer sig resistensen åt mellan olika fungicidgrupper?
Det är stor skillnad på hur olika grupper av fungicider riskerar att utveckla resistens. Det är också stor skillnad på hur benägna olika svampar är för att utveckla resistens mot olika fungicidgrupper samt hur allvarlig resistensen kan bli för de olika grupperna. Det pratas ibland om shifting, d.v.s. en minskad känslighet för Proline men vad betyder de olika begreppen och hur skiljer det sig mellan de olika fungicidgrupperna?

Resistensutveckling hos triazoler
Triazoler utvecklar en form av glidande resistens. Svampens tålighet för den aktiva substansen byggs sakta upp vid användning av en triazolprodukt. Terminologin som används för att beskriva svampens motståndskraft mot en aktiv substans i triazolgruppen benämns som ”shifting”. Detta visas normalt sett med en shiftingkurva där man kan se att motståndskraften hos svampen har ökat mot en produkt. Här pratar man om EC50 värden vilket betyder mängden produkt som går åt för att bekämpa 50 % av den svamppopulation som studeras. Dessa kurvor är helt baserade på studier i laboratorier och det finns flera olika sätt att utföra dessa studier. Det betyder alltså att en kurva inte går att jämföra med en annan om studierna inte är gjorda med exakt samma metodik. Man kan säga att shifting är en form av smygande utveckling.

Proline är den triazol som är mest undersökt både i Sverige och i andra länder inom Europa. Jämför man resultaten från olika länder så ligger shiftingen i Sverige på den lägsta nivån i hela Europa. Sverige har också den största spridningen inom populationen av svartpricksjuka, vilket är bra.

Det som sker i fält är att svamppopulationen ändrar sig mellan år och inom en säsong. Nya mutationer och kombinationer av mutationer tillkommer varje år. De är idag så många att det behövs ett datorprogram som kan hålla reda på alla dessa sammansättningar. Det som är positivt med denna typ av resistensuppbyggnad är att den är reversibel, vilket betyder att motståndskraften hos svampen kan minska igen.

Resistensutveckling hos strobiluriner
Strobilurinerna skiljer sig mycket mot triazolerna när det gäller uppbyggnad av resistens. Resistensutveckling hos strobiluriner är av eller på. Det vill säga, antingen så fungerar produkten eller så har den ingen effekt.

Det skiljer sig dock mellan olika svampar. På kornets bladfläcksjuka har strobiluriner effekt trots att det har skett en mutation. I detta fall är mutationen av mildare karaktär och vi når en fortsatt god fälteffekt. Strobilurinresistens är inte reversibel som i fallet med triazoler. Har resistensen uppkommit så kan den inte backas, den finns kvar för evigt.

Hur ska jag som lantbrukare hantera frågeställningen på min gård?
För dig som lantbrukare är en hög skörd, bra kvalitet och långsiktigt goda svampeffekter av största vikt. Det finns ett antal parametrar att ta hänsyn till när man sätter ihop en svampstrategi som ska möta dessa krav.

När ska jag sätta in behandlingen?
Tajmingen av behandlingen är mycket viktig för att få en god effekt och för att inte slita på svamppreparaten i onödan. Att behandla kraftiga etablerade angrepp sliter hårt på produkterna och ger inte tillfredställande effekt. Det svåra med svartpricksjuka är att det tar tid innan etablerade angrepp syns för blotta ögat. När man ser ett angrepp av svartpricksjuka på de nedre bladnivåerna så ska man ta ett beslut om insats för att skydda de viktiga översta bladen i vete.

Gör så här:
•    Gå ut och kontrollera ditt fält precis innan DC 37 när flaggbladet växer ut
•    Finns det synliga angrepp av svartpricksjuka på bladnivå 3-4?
•    Förväntas regn eller fuktigt väder förväntas de kommande 10 dagarna?

Finns ovan nämnda faktorer så ska det göras en dubbelbehandling i fältet. Första behandlingen sätts in snarast (DC 37-39). Denna behandling följs sedan upp när axet är fullt synligt/ute.

Finns inte dessa förutsättningar ska man planera för en enkelbehandling i DC 47-49.

Rätt dos är långsiktigt viktigt
Att dra ner dosen under torra förhållanden känns logiskt rätt, precis som att vilja hålla upp dosen under våta förhållanden. Men, det krävs en viss mängd produkt för att kunna bekämpa svartpricksjukan. Med en för låg dos uppnås inte en tillräcklig bekämpningseffekt även om det för ögat kan se ut så. Med en dålig bekämpningseffekt är risken att en större mängd svamp överlever, vilket innebär att det finns fler individer som kan skapa nya mutationer. Dessa kan sedan korsa sig med andra och resultatet blir att man har uppförökat antalet individer som är svåra att bekämpa.

Bayers rekommendation är därför att aldrig gå under 0,3 l/ha Proline när det är svartpricksjuka som ska bekämpas. Enligt de rekommendationer som finns är det helt i sin ordning att behandla med samma triazol två gånger.

Att blanda kan ge synergier
Grunden i svartpricksjukebekämpningen är Proline. Men för att skapa en större bredd kan det oftast ge synergier att blanda i någon annan triazol som Tilt eller Sportak. Synergierna är en följd av att de olika produkterna kan bekämpa vissa mutationer bättre (men de kan också uppföröka enskilda mutationer). I en blandning är det viktigt att hålla uppe dosen av Proline då det är den starkaste triazolen som gör huvuddelen av jobbet och som driver merskörden. Att sänka dosen av Proline för att spara kostnader vid blandning ger samma förödande resultat som att köra för låg dos ensamt. Det kan till och med bli större problem då en eventuell blandningspartner kan uppföröka vissa mutationer mer än en ren Proline- behandling hade gjort. Det finns praktiska exempel på detta från norra Frankrike där man har hållit ner dosen av de starka triazolerna och kört svagare triazoler. Detta har lett till den högsta shiftingen i hela Europa, högre än Irland och England som det oftast refereras till. Det ger nu reella problem för lantbrukare i Norra Frankrike.

Blanda med multisite eller ej?
Nytt inför året är att det finns möjlighet att blanda med Folpan. Folpan är en så kallad multisite- produkt som gör det svårare för svartpricksjukan att utveckla resistens. Problemet med Folpan är att den inte har en särskilt god initialeffekt på svartpricksjukan. Produkten verkar bara utanpå bladet vilket gör att eventuellt svampangrepp inuti bladet lämnas helt obekämpat med Folpan. Rätt tajming är alltså ännu viktigare med Folpan som blandningspartner jämfört med triazoler. Att dra ner dosen av Proline kan även här ge större problem med shifting, även om det blandas med en multisite. Vi på Bayer har svårt att rekommendera blandning med Folpan med de osäkra försöksunderlag som finns. Vi vet inte när effekt uppnås och när effekt inte uppnås. Att fysiskt blanda med Folpan går dock bra.