Lyckeby har ambitionen att öka lönsamheten ytterligare för stärkelseodlingen och det finns flera konkreta sätt.

Först och främst kommer världsmarknadspriset på potatisstärkelse att gå upp ytterligare vilket medför att Lyckeby kan betala ett större pris till odlaren.
– Vi har en fördel eftersom vi säljer hälften av stärkelsen till livsmedelsindustrin och där kan man ta ut ett högre pris, säger Johan Biärsjö, medlemschef på Lyckeby.
Eftersom man gör stärkelse även av majs och spannmål följer stärkelsepotatis priset på dessa grödor i viss mån, men potatisstärkelse är en bättre för många produkter.
År 2011 odlades det mycket stärkelsepotatis i Sverige och anledningen var att alla odlare ville få så stort frikopplat stöd framöver som möjligt. I år uppgår stärkelseodlingen till 6 000 hektar vilket är 14 procent mindre.
– Det finns en del outnyttjade andelar och vår ambition är att öka odlingen genom att finna intresserade lantbrukare i andra delar av landet där man odlar potatis för andra ändamål nu men kanske kan vara intresserade även av stärkelseodling.
Johan Biärsjö nämner södra Halland och områdena runt Lund och Staffanstorp som troliga platser.
Genom rationaliseringar kunde Lyckeby öka sin betalning till odlarna i år och därmed blir inte prisnedgången så stor som man tidigare trott och ambitionen är att fortsätta på denna linje.
I dag har Lyckeby fyra fabriker för att göra stärkelse av potatis och detta ska minska till tre, eventuellt två.
– Genom att ha längre säsonger och färre fabriker kan man minska produktionskostnaden på sikt.
Då måste lantbrukarna lagra potatisen längre på gården vilket enligt de försök som gjordes under 2011/2012 inte verkar vara några större problem. Fler försök kommer dock att göras innan detta blir en realitet.
– Den potatis som ska lagras länge ska tas upp så fort den slutat växa och under bra förhållanden. Förlusterna i form av minskad vikt och stärkelse kommer redan första lagringsveckorna och efter det spelar det inte så stor roll hur länge potatisen lagras.
Taktiken på gården blir således att potatis som levereras under skördeperioden tas upp precis innan leverans medan den som ska lagras länge skördas när det är gynnsamt.
Ett annat sätt att minska kostnaderna finns ute på gårdarna.
– I framtiden ska man inte ha sorteringspersonal på upptagaren. Dessa begränsar upptagningen vad gäller kapacitet och även arbetsdagens längd. Utan personal på upptagaren kan man få en rationellare skörd.
Enligt Joakim Eklöfs beräkningar finns det 8,5 miljoner kronor att spara genom att skippa sorteringspersonalen, köra med nya effektiva upptagare samt minska spillet. Nackdelen är att man får transportera mer jord till och från fabrikerna vilket raderar 500 000 kronor av den samlade vinsten, men resten finns kvar för att klara en investering i ett effektivare rensverk på fabriken.
Ett alternativ till mer rensning på fabriken är mobila rensverk ute på gården i samband med lastning. Då slipper man transportera jord.
– Det fungerar inte med rensverk typ de man har till sockerbetor utan det måste vara ett med vatten. Men det finns sådana även som mobila och ett tillverkas i Nederländerna.
I Danmark har man arbetat längre med att rationalisera upptagningen och ska till denna skördesäsong i stort sett köra utan personal på upptagarna. Detta verkar man att klara med endast 1 procents ökning av smutshalten.
– Vi räknar med 5 procents ökning i våra kalkyler för att ha lite marginal, säger Joakim Ekelöf.
En större smutshalt kan naturligtvis äventyra lagringen, men i de försök man hade den gångna vintern lagrade man fram till 17 februari utan problem.

Att lagra potatis i stuka fungerar bra. Förlusterna sker redan första veckan så lång lagring är ingen nackdel.