Svampsjukdomen ramularia bladfläck är vanlig i kornodlingar i delar av Norge och i Danmark, men har tidigare inte varit vanlig i Sverige. Regelbundna provtagningar från 2005 och framåt visar att ramularia-svampen nu är etablerad även hos oss. Ett angrepp kan orsaka stora skördeförluster och det är svårt att avgöra om man behöver göra en kemisk bekämpning eller ej.
Angrepp av ramularia bladfläck drabbar främst korn, men har även synts i råg. Det är svårt att upptäcka symptomen och de förväxlas lätt med så kallade fysiologiska fläckar på bladen. I Europa och i våra grannländer anses ramularia bladfläck vara ett potentiellt allvarligt hot. Hitintills har uppmärksamheten i Sverige inte alls varit lika stor, men vi borde vara mer uppmärksamma på svampens utbredning och effekter.
– I fältförsök i Östergötland, där vi förväntade oss angrepp, fick vi en skördeökning på upp till 30 % efter kemisk bekämpning. Utan bekämpning var cirka 10 % av ytan på de två översta bladen angripen säger Annika Djurle vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Om ramularia bladfläck skulle uppträda ofta har den potential att skapa stora skördeförluster och ekonomin i att bekämpa är tydlig.
Angripet korn brådmognar och maltkornskvaliteten försämras. Inga svenska kornsorter är resistenta mot ramularia bladfläck, men av de sorter som undersökts var angreppen svagast i sorterna Sebastian och Gustav. Symptomen liknar mycket andra bladsvampar och troligtvis har fläckar vid flera tillfällen förväxlats med de fysiologiska fläckar som kan uppstå på bladen. Ramularia-svampen gynnas, liksom många andra bladsvampar, av fuktigt väder.
Svampen lever till en början inne i kornplantan och gör då troligen ingen skada. Varför den övergår till en skadlig form på växten utsida är idag oklart. Det kan ha att göra med stress och miljöfaktorer. De första symptomen uppträder sent, tydliga tecken på ramularia-angrepp syns två till tre veckor efter axgång. Idag finns inga godkända fungicider för bekämpning så sent, utan all bekämpning bör ske förebyggande.
– Från det att de första symptomen uppträder kan förloppet gå mycket snabbt. Ju närmare mognad kornet kommer desto mindre fäster man sig vid små mörka fläckar på vissnade blad. En laboratoriemetod för att ställa en tidigare diagnos har utvecklats i Skottland ,säger Annika Djurle.
Den metoden säger dock ingenting om behovet att bekämpa. Det har också visat sig att svampen kan vara utsädesburen, men vi vet inte i hur hög grad den är det i Sverige och inte heller vilken effekt våra vanliga betningsmetoder har.
Upptäcks angrepp bör lantbrukaren ta hänsyn till det när växtföljden planeras och det kan vara olämpligt att ha vår- och höstkornfält i närheten av varandra om man brukar få ramulariaangrepp. Ramularia bladfläck har även upptäcks i andra stråsädesslag, men hittills har inga starka angrepp förekommit i dem.