Intresset för öl ökar runt om i världen så även i Sverige vilket orsakar brist på humle. Det gör att humleodling kan bli en affärsmöjlighet för svenska lantbrukare, menar en grupp svenska forskare och lantbruksrådgivare.

Under de senaste fem åren har antalet ölbryggerier i Sverige växt explosionsartat, från ett 30-tal till över 100 bryggerier 2014, de flesta små så kallade mikrobryggerier. En av de nödvändiga ingredienserna för öltillverkning, humle, måste dock importeras. Sverige saknar i dag kommersiell humleodling.
– Det råder en missuppfattning om att det inte skulle gå att använda svensk humle i öl, säger Jesper Lindström, företagsutvecklare på SIK – Institutet för livsmedel och bioteknik i Linköping.
Han har under ledning av AgroÖst och tillsammans med forskare från JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Hushållningssällskapet och Lovanggruppen undersökt förutsättningar för att starta odlingar av humle i Östergötland.

Missuppfattningen om den svenska humlen kan bygga på att man har använt sin prydnadshumle hemma på gården. Vid ölbryggning ska en särskild sorts humle användas. Undersökningen redovisar att sju av åtta testade svenskodlade humlesorter avsedda för öltillverkning ger bra resultat.
– Men det är viktigt att odlare och bryggeri kommunicerar så att man får rätt sorts humle till rätt öl, säger Jesper Lindström.
Intresset för att brygga öl är stort på många håll i världen. I USA har humleodlarnas branschorganisation slagit larm om att de har svårt att möta efterfrågan. USA står i dag tillsammans med Tyskland, Kina och Tjeckien för cirka 90 procent av världens humleproduktion.
– Bristen på importerad humle är ett skäl för att utveckla humleodlingen i Sverige. Ett annat är att de små ölbryggerier som växer upp i Sverige behöver specialisera sig eller lyfta fram något unikt, och där ger humle stora möjligheter, säger Gunnar Lundin på JTI.
Humle kan odlas i stora delar av södra Sverige och är den ingrediens som ger ölet karaktär och beska. Olika humlesorter, färskhumle eller pelleterad torkad humle och humlens växtplats är några av de parametrar som kan använda för att skapa unika ölsorter. Förutom humle används malt, jäst och vatten vid öltillverkning.

I äldre tid var humleodling vanlig på svenska gårdar, men från 1900-talets första hälft och framåt har humleodlingen successivt försvunnit. Det har gjort att kunskapen om humleodling i Sverige numera är begränsad.
– Det saknas kunskap om odlingsteknik, skördeteknik och hur humlen ska torkas, säger Jesper Lindström.

Sådana kunskaper har forskargruppen nu på olika sätt samlat ihop. De har också arbetat med att identifiera och engagera ölbryggerier och intresserade lantbrukare som har lämpliga jordar för humleodling. I nästa steg vill de försöka bidra till att humleodlingen kommer igång igen i Sverige, genom att skapa kontaktforum för humleproducenter och bryggerier och genom att ta fram en handbok för humleodlare.
Projektet har finansierats av Alfastiftelsen, Länsstyrelsen i Östergötland, Regionförbundet Östsam och Tillväxt trädgård.