Ett något ökat intresse för våroljeväxter, omsådd av sockerbetor, ett utdraget, torrt och kallt vårbruk och besvärlig vinter för höstrapsen i bland annat Mälardalen. Detta är några exempel av det som nämns i Hushållningssällskapets Fältrapport nr 2/2022.

Intresset för odling av våroljeväxter ökar något. Dels påverkar det höga avräkningspriset på raps, dels gör bland annat den nya betningen mot rapsjordloppor odlingen lite säkrare. Det höga avräkningspriset har gjort att de som har möjlighet att odla oljeväxter förmodligen redan har maximerat sin odling. Det verkar alltså inte finnas utrymme för så mycket mer oljeväxtodling, trots förväntad brist på vegetabiliska oljor.

I Västergötland ser man ett något ökat intresse av våroljeväxter, medan man i andra delar av landet inte ser någon påverkan alls. Längre upp i landet kan det vara problematiskt med våroljeväxter om man inte har egen avsättning för skörden, då det är långt till närmsta uppköpare.

– I området syns ett något ökat intresse för vårraps, dels på grund av att man nu kan köpa utsäde betat mot rapsjordloppor, dels det högre avräkningspriset på raps. Det är lite av en riskgröda, men tack vare prisbilden är det värt att våga prova, även om det är mycket som ska vaktas i grödan, som rapsbaggar, säger Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Västra i Skara.

– En handfull lantbrukare odlar vårrybs, men den hinner inte alltid mogna och det är svårt odla den som avsalugröda, då närmsta uppköpare finns i Västerås, men det är en intressant gröda och med tanke på det gynnsamma priset på raps så kan det kanske löna sig att frakta den, om man inte själv har avsättning för den, säger Sigrid Tirén, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Jämtland i Ås.

Torrt och kallt vårbruk

Vårbruket är allt från färdigt för några veckor sedan till att vara några veckor bort. I Skåne har dock en del fått börja om och så om sina sockerbetor på grund av den stora nederbördsmängden någon vecka efter sådden.  Eftersom det var torrt vid sådden, sådde man djupare än vanligt och med den stora regnmängden packades jorden och blev syrefattig. Betorna hade därför svårt att ta sig upp efter groning. Efter nederbörden i början av april har det kommit ytterst lite nederbörd i stora delar av landet.

– Regnet i början av april ställde till det för en del av det vårsådda genom skorpbildning och packning, vilket lett till att en hel del hektar sockerbetor har såtts om. Den senare sådden kan orsaka skördeförluster på upp till 1,5 ton socker per hektar. Även vårkornet har påverkats av skorpbildning, men här har det oftast räckt med harvning för att hjälpa plantorna upp, säger Frans Brodde, växtodlingsrådgivare HIR Skåne, Sandby Gård.

I Mälardalen är vårbruket i full gång.

–  Vårbruket är igång för fullt. En del, främst i slättbygderna, är klara, medan andra, främst i skogsbygderna, precis har börjat. Utsädet gror fint, men det har inte börjat komma upp än. Det finns fukt i marken, men det börjar bli torrt för det höstsådda och vallarna. Det syns tydligt vid jämförelse med nollrutorna, att det kväve som spreds före nederbörden i början av april gjort nytta, säger Richard Eriksson, växtodlingsrådgivare HS Konsult i Strängnäs.

Besvärlig vinter för höstrapsen
Höstrapsen varierar väldigt mycket, från väldigt fin i framförallt Skåne och Halland, till områden runt Mälaren där man varit tvungen att köra upp stora delar.

– Mycket av höstrapsen har utvintrat och kanske hälften av arealen körs upp. Det viktigaste skälet till detta är att det stått mycket vatten i fälten, vilket gjort att rapsplantorna ruttnat. Även det växlande vädret med varma dagar och kalla nätter har påverkat höstrapsen negativt, säger Gunnar Cederberg, växtodlingsrådgivare HS Konsult i Uppsala.

– Höstrapsen ser fin ut, det är väldigt fina bestånd och den klarade vintern bra. Dock var det några fält som tog skada av de stora regnen i februari, säger Sofie Pålsson, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Halland.