ANNONS

Pilot för kolinlagring i svensk jordbruksmark

Nu startas en pilot där svenska lantbrukare får betalt för åtgärder som binder kol. Piloten ger
lärdomar inför bygget av en plattform där livsmedels företag såsom MAX Burgers AB och Oatly,
organisationer och privatpersoner ska kunna betala för kolinlagring i svensk jordbruksmark.
För att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen under 1,5 C, räcker det inte att minska
utsläppen av koldioxid, vi behöver också fånga in koldioxid från atmosfären. Det finns stor potential att
ta hjälp av träd och annan växtlighet för att fånga in koldioxid som sedan kan lagras i marken. Men idag
finns ingen möjlighet att i Sverige betala för kolinlagring.
– Att erbjuda en svensk lösning tror vi bidrar till en ökad förståelse för den stora omställning som
krävs idag, säger Lova Brodin på MiljöMatematik, det Malmöföretag som driver Svensk
kolinlagring i samarbete med experter, lantbrukare och livsmedelsföretag.
I piloten som nu är igång ingår tolv lantbrukare som redan denna odlingssäsong implementerar åtgärder
som visat sig skapa inbindning av kol i marken. Att binda koldioxid och öka kolhalten i marken är inte
bara viktigt ur klimatsynpunkt, det bidrar också till ökade skördar, bättre vattenhållande förmåga och
minskad risk för erosion. Det är bra för lantbrukarna och det gynnar samhället genom en ökad
livsmedelssäkerhet.
– Det är roligt och meningsfullt att vara jordbrukare när vi kan hitta metoder att producera mat på
som både är bra för mikrolivet i jorden, klimatet och ger ökad skörd. Jag är övertygad om att en
övergång till regenerativt jordbruk är ett måste om vi ska ha en chans att producera mat i ett
förändrat klimat, säger Jesper Sandström på Kyrkbygård.
Livsmedelsföretagen MAX Burgers och Oatly är också med, och de betalar för åtgärderna som görs på
testgårdarna under piloten.
– Sedan 2008 har vi planterat två miljoner träd i Afrika som binder koldioxid från atmosfären. Det
har tråkigt nog inte funnits några svenska kolkrediter att köpa och det är hög tid att ändra på
det. Det är fantastiskt spännande att få vara med i ett projekt som syftar till att öppna upp en
helt ny svensk näring, som kan göra svenska lantbrukare till klimathjältar och som i
förlängningen kan bidra till att återställa klimatet, säger Kaj Török, Informations- och
hållbarhetschef på MAX Burgers AB.
Genom att ha med både lantbrukare och köpare i piloten blir det ett trycktest av systemet, som skapar
insikter kring vad för kunskap och strukturer kring inlagring som krävs, samt kring mätmetoder,
uppföljning, verifiering och användarvänlighet, för att i nästa fas kunna skala upp tjänsten. Flera forskare
finns också med i piloten: Elin Röös från Sveriges Lantbruksuniversitet, Wim Carton från Lunds
Universitet, och Anders Wästfelt på Stockholms Universitet; samt Albaeco som är experter på resiliens
och forskningskommunikation.
Att minska koldioxid i atmosfären genom inbindning i mark är en högst aktuell fråga. Enligt IPCCs
specialrapport om markanvändning är kolinbindning i mark en av de mest kostnadseffektiva metoderna
för att både minska och hantera effekterna av klimatförändringen. Den Klimatpolitiska
vägvalsutredningen (SOU 2020:4) slår fast att skogs- och jordbruket i Sverige behöver öka sin
kolinbindning med ytterligare 1,2 Mton CO2ek/år.
– Det är kul att som forskare få vara med i ett sånt här projekt där många centrala aktörer är med.
Omställningen måste gå fort nu och då är nära och kreativa samarbeten viktiga, säger Elin Röös
från SLU.
Intresset för Svensk kolinlagring är stort – det finns redan lantbrukare som står på kö till nästa år. Det
finns också intresse från fler företag att finansiera bra åtgärder för att binda kol i marken.
Bakgrund – fakta om projektet
Svensk kolinlagring – jordbruket som kolsänka är en plattform som samlar forskare, jordbrukare, företag
i matbranschen och andra viktiga aktörer runt målet att designa ett system som möjliggör att binda in
koldioxid från atmosfären och lagra den i svensk jordbruksmark. Under 2019 fick initiativet finansiering
inom Vinnovas utlysning “Utmaningsdriven innovation”. Från 2020 till 2022 har Jordbruksverket inom
ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet, EIP, beviljat medel. Den långsiktiga ambitionen är att
plattformen ska bli en icke-vinstdrivande egen organisation.
Projektparter:
MiljöMatematik Malmö AB, ett icke-vinstdrivande företag som jobbar med innovationsprojekt och
konsultverksamhet inom hållbara matsystem
Albaeco, en ideell förening för forskningskommunikation om social-ekologiska system och resiliens,
medgrundare av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet
Jesper Sandström, Kyrkbygård, Slättåkra
Adam Arnesson, Jannelunds Gård, Mullhyttan
Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet
Lund University Center for Sustainability Studies, LUCSUS
MAX Burgers AB
Oatly
Utöver projektpartnerna så medverkar även ytterligare 10 gårdar i piloten. Samtal förs med
certifieringsorgan, andra forskare, fler livsmedelsföretag och andra organisationer. Plattformen ingår
också som fallstudie inom ett forskningsprogram för miljökommunikation, “MISTRA Environmental
Communication – Reframing communication for sustainability”.

Relaterade artiklar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng