Jordbruksverket har nu lämnat sina förslag till regeringen om hur stöden till jordbruk, landsbygd, fiske och vattenbruk kan utformas i den kommande nationella och regionala partnerskapsplanen för perioden 2028–2034.

Förslagen ska bidra till ökad konkurrenskraft, stärkt livsmedelsproduktion och uppfyllelse av miljö- och klimatmål, samtidigt som regelverk och administration förenklas för företag och stödmottagare.
EU-kommissionen har föreslagit att flera politikområden ska samlas i en gemensam nationell och regional partnerskapsplan för varje medlemsland under 2028–2034. Därmed ersätts dagens uppdelning i flera separata fonder och program av en mer samordnad struktur.
I slutet av oktober lämnade Jordbruksverket ett omfattande underlag till regeringen med förslag på stöd, ersättningar och andra åtgärder för de gröna och blå näringarna. Det är ett brett underlag till regeringens fortsatta arbete, inte ett beslut om vilka stöd som slutligen kommer att införas.
– Det här är Jordbruksverkets förslag som ska ligga till grund för utformningen av ny jordbruks- och fiskeripolitik efter 2027. De åtgärderna vi föreslår är viktiga verktyg för att stärka konkurrenskraften och livsmedelsproduktionen. Vår ambition har varit att åtgärderna ska bidra till de politiska målen samtidigt som vi säkerställer att stöden är möjliga att hantera effektivt för företag och myndigheter, säger generaldirektör Anna Olofsson.

Analyser
Förslagen bygger på analyser av näringens behov, erfarenheter från nuvarande period, EU-kommissionens föreslagna regelverk samt relevanta miljö-, klimat- och livsmedelspolitiska mål. En viktig utgångspunkt har varit att föreslå stöd som fungerar hela vägen från politisk ambition till praktiskt genomförande.
– Varken EU:s eller Sveriges budget för den kommande perioden är beslutad. För vissa stöd har vi därför tagit fram lösningar som gör det möjligt att anpassa omfattningen när de ekonomiska ramarna blir kända. Jag vill betona att detta bara är förslag i dagsläget, det är inte sannolikt att samtliga förslag kommer att finnas med i regeringens slutliga plan, säger Andreas Mattisson, tillförordad avdelningschef på jordbruk- och analysavdelningen.

Förslag för jordbruk och landsbygd
Jordbruksverkets förslag syftar till att stärka företagens lönsamhet och konkurrenskraft samt bidra till en robust livsmedelsproduktion i hela landet. Samtidigt ska politiken bidra till att Sverige når beslutade miljö- och klimatmål. Underlaget innehåller förslag till utformning av areal- och djurbaserade stöd samt projekt- och investeringsstöd.
En viktig utgångspunkt har varit att förenkla för företagen. Jordbruksverket föreslår bland annat att fler miljöersättningar blir ettåriga, färre och tydligare villkor i flera stöd samt ökad användning av förenklade kostnadsalternativ för projekt- och investeringsstöd.

Förslag för fiske och vattenbruk
För fiske- och vattenbrukssektorn föreslår Jordbruksverket ett mer samordnat och förenklat stödsystem. Målet är att stärka den svenska fiskeri- och vattenbruksnäringen, öka den hållbara produktionen av sjömat och bidra till Sveriges långsiktiga livsmedelsförsörjning.
Förenkling har också varit en central del av arbetet. Förslagen ska minska onödig uppgiftslämning och göra regelverken lättare att förstå utan att kompromissa med kontroll eller rättssäkerhet.

Ett underlag för regeringens fortsatta arbete
Det är regeringen som ansvarar för det fortsatta arbetet med den nationella och regionala partnerskapsplanen och som beslutar vilka förslag som ska ingå i Sveriges slutliga plan. Den slutliga utformningen påverkas bland annat av kommande beslut om EU:s fleråriga budget, nationell medfinansiering och pågående förhandlingar om EU:s lagstiftning.
Sverige ska lämna sitt förslag till nationell och regional partnerskapsplan till EU-kommissionen under sommaren 2027.
Jordbruksverket kommer fortsatt att ha kontakt med näringen, myndigheter och andra intressenter i det fortsatta arbetet. Regeringskansliet planerar också att genomföra sakråd kring förslagen.

Nationella och regionala partnerskapsplanen
Den kommande nationella och regionala partnerskapsplanen omfattar flera politikområden utöver jordbruks- och fiskeripolitiken. Förutom Jordbruksverket medverkar även Tillväxtverket, ESF-rådet, Migrationsverket och Polismyndigheten i arbetet. Tillväxtverket är samordnande myndighet för planprocessen.
Mer information samt Jordbruksverkets förslag hittar du på Jordbruksverkets webbplats.