Vetepriset väntas röra sig mellan 2:24 och 2:48 kronor per kg tills det står klart om spannmålssjöfarten från Svartahavet kan återupptas.

Vetepriset ligger i dag omkring 2:32 kronor per kg på Matif i decemberkontraktet, den minsta nivån sedan mitten av augusti. Nedgången kom efter besked från Ryssland om att landet undersöker förslag för att säkra spannmålstransporterna genom Svartahavet. Det visar hur starkt marknaden för närvarande påverkas av frågan om spannmålen åter kan transporteras ut från området. Tre möjliga scenarier pekar ut hur prisutvecklingen kan bli beroende på vad som händer.
Prisintervallen bygger på nivåer som vetet redan har handlats till under sommaren och hösten. Det första scenariot innebär ett pris på 2:08 till 2:24 kronor per kg, vilket motsvarar nivån innan Svartahavet blockerades i början av juli. Då handlades decemberkontraktet på Matif omkring 210 euro per ton. Ryssland var på väg mot en stor skörd och spannmålen transporterades ut från hamnar i både Ryssland och Ukraina.
Det tredje scenariot innebär ett pris på 2:48 till 2:64 kronor per kg. Det är den nivå som nåddes innan diskussionerna om fredsförhandlingar och en ny spannmålskorridor tog fart. I slutet av juli steg decemberkontraktet till omkring 250 euro per ton. Efter en nedgång i augusti nådde det nästan 260 euro per ton i början av september.

Mitten
Det andra scenariot, med ett pris på 2:24 till 2:48 kronor per 100 kg, motsvarar dagens marknadsläge. Det är även det intervall där priset bedöms ligga kvar tills det finns klarhet kring hur spannmålstransporterna genom Svartahavet kommer att utvecklas.
Oron började i juli när angreppen mellan Ryssland och Ukraina i allt större utsträckning flyttades ut till havs. Sjöfarten i Azovska sjön har varit begränsad sedan den 10 juli och i slutet av juli träffades en stor rysk spannmålsterminal i Taman. I augusti stoppades verksamheten vid samtliga tre spannmålsterminaler i Novorossijsk, som tillsammans har hanterat omkring 25 miljoner ton rysk spannmål per år.

Drabbar båda
Även Ukraina har drabbats hårt. Ryska angrepp mot hamnar och fartyg har sedan augusti nästan lamslagit den ukrainska exporten genom Svartahavet. Det handlar om betydande volymer. Ryssland och Ukraina står tillsammans för mer än en fjärdedel av världens veteexport. Under föregående säsong exporterade Ryssland 46,3 miljoner ton spannmål genom hamnarna vid Azovska sjön och Svartahavet.
Pristoppen bröts när diplomatiska kontakter kom i gång. Från toppen i början av september föll decemberkontraktet till omkring 232 euro per ton i slutet av månaden. I september inledde Turkiet och Förenta nationerna ett initiativ för att återupprätta en säker spannmålskorridor, med spannmålsavtalet från 2022 som förebild. Turkiets president Erdogan uppgav att Ukraina ställt sig positivt till initiativet. I början av oktober förbereddes nya möten med både Ryssland och Ukraina.

Ryssland avvaktar
Ryssland har dock varit mer återhållsamt. Landets utrikesminister Sergej Lavrov kallade i september en återgång till avtalet från 2022 för orealistisk. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har Moskva motsatt sig förslagen. På måndagen kom däremot ett besked från Rysslands vice utrikesminister Aleksandr Alimov om att landet undersöker förslag för säkra spannmålstransporter och för samtal med Turkiet i frågan.
Det är förklaringen till att priset har fallit trots att spannmålstransporterna ännu inte har återupptagits. Marknaden har räknat bort en stor del av riskpremien samtidigt som angreppen mot hamnar och fartyg fortsätter och exporten från Ryssland och Ukraina fortfarande ligger långt under normala nivåer.

Osäkerhet
Marknaden präglas därmed både av hopp och oro. Positiva signaler leder till prisfall, medan nya angrepp får priserna att stiga igen. Det blev tydligt i oktober när decemberkontraktet först steg till omkring 250 euro per ton och därefter föll till 227 euro per ton efter beskedet från Moskva.
För att det första scenariot ska bli verklighet krävs ett konkret avtal som gör det möjligt för fartygen att åter trafikera området på ett säkert sätt och för spannmålsterminalerna att återuppta verksamheten. Då kan rysk och ukrainsk spannmål åter nå världsmarknaden. Eftersom ryska lantbrukare har stora lager kan ett återupptaget exportflöde skapa ett betydande säljtryck och pressa tillbaka priset till nivåerna före juli.
Det tredje scenariot blir aktuellt om förhandlingarna misslyckas. Då försvinner förhoppningarna om en lösning och priset kan återvända till nivåerna från början av september. Ju längre blockaden består, desto mer minskar importländernas lager. Det kan innebära att priset även stiger över 2:64 kronor per kg.

Troligaste
På kort sikt bedöms det andra scenariot vara mest sannolikt. Förhandlingar av den här typen tar tid. Det tog fem månader från krigsutbrottet innan det första spannmålsavtalet kunde slutas 2022. Fram till dess att ett avtal finns på plats eller förhandlingarna bryter samman kommer priset därför att fortsätta reagera på nyhetsflödet.
Bedömningen är att vetepriset stannar inom intervallet 2:24 till 2:48 kronor per kg tills situationen klarnar. Nyheterna från Svartahavet väntas därmed få större betydelse för prisutvecklingen än någon annan faktor under de kommande månaderna. Med ett pris på omkring 2:32 kronor per kg ligger marknaden i den nedre delen av intervallet, eftersom en del av förhoppningarna om ett nytt avtal redan har räknats in i priset.