ANNONS

Politikerna vill behålla makten över maten

Sofia Björnsson på LRF redogjorde för de nya stödreglerna efter Eus CAP-reform. På Växjö Möte.
I den nya reformen kan man konstatera att det på inget sätt handlar om en förenkling vad gäller stöd till lantbruket. Visserligen finns det ganska stora möjligheter för de enskilda medlemsländerna att fördela pengarna men det är många nya grenar som måste finnas med.
Enligt ett förslag från Jordbruksverket ska alla svenska lantbruk ha samma ersättningsbelopp per hektar senast år 2019. Det är regeringen som fattar beslut i frågan, men landsbygdsminister Eskil Erlandsson har ställt sig positiv till en viss utjämning av EU-stöden.
På LRF är man kritisk till förslaget och enligt Sofia Björnsson där anser man att det bör vara en viss skillnad i ersättningsnivå mellan de fem regioner som finns i Sverige.
En utjämning av gårdsstöden hade naturligtvis varit ett steg mot en förenkling, men även om så sker blir det många nya grenar i de nya lantbruksstöden.
I de nya reglerna inom EU finns tre delar som är obligatoriska för alla länder och det är stöd till unga lantbrukare, grönt stöd och grundläggande inkomststöd, det senare är nuvarande gårdsstöd.
Det kommer sannolikt till en hel del nya miljökrav, bland annat krav på växtföljd där man beroende på arealens storlek måste ha ett visst antal olika grödor. Ju större areal ju fler grödor.
Hela 30 procent av den totala summan ska gå till blocket förgröning
Nystartade verksamhet och personer som är under 40 år kan få stöd för unga lantbrukare, troligtvis blir det som ett tillägg till grundläggande inkomststöd. Maximalt 2 procent av den totala budgeten får gå till detta stöd.
Det kan även komma nya kopplade stöd och ett förslag är till nötkreatur. Detta är en märklig förändring då man under senare tid försökt få bort alla gamla kopplade stöd, exempelvis för stärkelsepotatis, dikor, med mera. En förutsättning för ett nytt kopplat stöd är att produktionen av den aktuella grenen inte ökar. Anledningen är att EUs jordbrukspolitik inte får påverka världshandeln.
År 2014 blir ett mellanår för EU-stöd eftersom de nya reglerna kommer att träda i kraft år 2015.
Det är anledningen till att vissa miljöstöd inte går att förlängas under 2014, exempelvis stöd för minskat kväveläckage. Dock kommer det att finnas medel att söka för investeringar och till bredband under 2014.

Relaterade artiklar