Det finns goda möjligheter att minska lantbrukets utsläpp av klimatgaser från både biologiska processer och användning av fossila energikällor. Det visas i en ny rapport från LRF där 19 åtgärder och förändringar i jordbruket sammanställts.

Arbetet med att minska matens klimatavtryck är ofta mer komplicerat än att minska andra produkters klimatavtryck eftersom det inbegriper biologiska processer som fotosyntes, metanbildning och avgång av lustgas och koldioxid från mark. Men att utpeka en del åtgärder som ”klimatåtgärder” på en gård kan bli lite missvisande eftersom det mesta som görs i vardagen i växtodling och djurhållning påverkar kolflödet och den tillfälliga kolinbindningen i årets skörd samt den mer långsiktiga kolinlagringen i marken. I en rapport beskrivs de klimatmål som finns för lantbruket och hur 15 åtgärder tillsammans med fyra andra förändringar kan minska klimatpåverkan, här presenterad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

Hur tillgodoräkna klimatnyttan?
Det finns en strikt metod utvecklad av FN:s klimatpanel om hur läckage av växthusgaser ska rapporteras. Den används av myndigheter i världens länder för sin årliga landsrapportering. Samtidigt kan det finnas en form av moralisk aspekt att den som betalar för eller utför en klimatnyttig åtgärd ska få någon slags erkännande för det. Om en lantbrukare exempelvis köper biodrivmedel eller dyrare mineralgödsel gjord på el från sol, vind och vatten istället för fossilgas så räknas det med FN:s mall som en förbättring i industrisektorn och inte på gården eller i jordbrukssektorn vilket skapat frustration. Metoden med livscykelanalys kan synliggöra denna förbättring i form av minskat klimatavtryck per kg produkt.

Fem viktigaste
Slutsatsen i rapporten är att de 15 åtgärderna och fyra förändringarna av jordbruket kan minska klimatpåverkan med drygt 2 miljoner ton CO2e till år 2030 och drygt 5 miljoner ton CO2e till 2045. Det ska sättas i relation till att utsläppen från jordbrukssektorn var cirka 6,3 miljoner ton CO2e för år 2023. Om utsläpp från drivmedel och tillverkning av mineralgödsel och från dikade torvåkermark läggs till blir summan cirka 11 miljoner ton CO2e. De fem åtgärder som bedöms minska läckaget av växthusgaser eller öka kolinlagringen mest är:

– Fossilfria drivmedel och fossilfri mineralgödsel
– Mer kolinlagring med ökad odling av vall, fång- och mellangrödor
– Ökad produktion av biogas från stallgödsel
– Återvätning av övergiven torvåkermark
– Fodertillskott till idisslare för minskad avgång av metan

Bubblare
Rapporten visar potential med det kunskapsläge som råder nu. Det pågår både svensk och internationell forskning som troligen kommer leda till mer kunskap om befintliga åtgärder och om nya åtgärder. I en del länder har de kvantifierat den nationella klimatnyttan av avel på mjölkkor eller klimatnyttan av att använda nitrifikationshämmare för att minska läckaget av lustgas från marken. I rapporten finns ett avsnitt om åtgärder som inte gått att kvantifiera för svensk del.

Kort internationell utblick
Sammanställningar av potentialen av olika åtgärder har gjorts tidigare i bland annat Norge och Danmark. Det finns både likheter och skillnader mellan de nordiska länderna. I den norska bondeorganisationen Bondelagets klimathandlingsplan ingår sju åtgärder. De beräknas ge 4-6 miljoner ton CO2e till 2030. I motsvarande danska handlingsplan ingår 24 åtgärder som bara berör de biologiska utsläppen. De beräknas ge 6,7 till 9,3 miljoner ton CO2e. Det är alltså stor skillnaden i den bedöma potentialen till 2030 mellan Sverige, Norge och Danmark och det kommer utredas vad det beror på. Skillnaden skulle kunna bero på att jordbrukets omfattning och förutsättningar varierar mellan länderna, men också på olika bedömningar av åtgärdernas klimateffekt.