Under förra året, 2021, var det genomsnittliga priset på åkermark 121 800 kronor per hektar. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2020. Även priset på betesmark har ökat jämfört med föregående år. Priset ökade med 13 procent till 45 300 kronor per hektar jämfört med 2020.

Jämfört med 2011 har priset på åkermark knappt fördubblats medan priset på betesmark mer än fördubblats. Genomsnittspriset för åkermark är betydligt högre än för betesmark men den procentuella prisökningen har varit något större för betesmark sedan 1995 då vi gick med i EU.

Det visar ny statiskt från Jordbruksvetet.

Priset på åker- och betesmark skiljer sig beroende på var i Sverige marken finns. Liksom tidigare år var det högsta genomsnittliga priset på åker- och betesmark 2021 i produktionsområdet Götalands södra slättbygder. Där var genomsnittet för åkermark 288 600 kronor per hektar och för betesmark 143 500 kronor per hektar. Det motsvarar 15 respektive 25 gånger så högt pris som i Övre Norrland där priset var lägst. I Övre Norrland var priset på åkermark 19 300 kronor per hektar och på betesmark 5 800 kronor per hektar.

I övriga produktionsområden var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark mellan 29 300 och 174 100 kronor och det genomsnittliga priset på en hektar betesmark var mellan 12 000 och 72 700 kronor.

Prisutvecklingen sedan 2011 har varierat beroende på region

Jämfört med 2011 har genomsnittspriset på åkermark ökat med 53–122 procent medan genomsnittspriset på betesmark har ökat med 41–170 procent. Den största procentuella förändringen, för både åker- och betesmark, har varit i Götalands Norra Slättbygder medan den lägsta procentuella förändringen varit i Övre Norrland.

Statistiken basers på sålda lantbruksfastigheter och såld jordbruksmark

Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under året och där man också ansökt om lagfart. År 2021 ingick drygt 2 900 försäljningar och knappt 19 900 hektar jordbruksmark i beräkningarna. Det motsvarar färre än 1 procent av samtliga jordbruksfastigheter och mindre än 1 procent av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Detta medför att det finns en slumpmässighet i hur exklusiva markerna är som sålts från år till år i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen. Variationerna i prisutvecklingen gör att genomsnittspriset för respektive år ska tolkas med viss försiktighet. Däremot kan man se trender både för riket och regionalt.

Ny taxering sker vart tredje år för lantbruksfastigheter och då beräknas två olika genomsnittspris, ett baserat på den gamla taxeringen och ett baserat på den nya taxeringen. Senast det skedde var 2020.