Svenska växtodlare har aldrig varit några stora fan av att prissäkra sin kommande spannmålsskörd, i varje fall inte om man jämför internationellt. Det finns flera orsaker till det och en av de viktigaste är kanske att en stor mängd av den svenska spannmålen hanteras av lantbrukarnas egna ekonomiska föreningar och därmed lägger man över ansvaret på dem att det ska bli en bra affär.

Normalt prissäkrar svenska växtodlare 20-25 procent av skörden. Det kan ske genom att en liten del säljs ett helt år innan, en del till under våren och ytterligare lite under sommaren och resten i skörd eller senare.
I fjol var denna siffra endast 15 procent och i år ser den ut att bli ynka 10 procent.
Bakgrunden är att spannmålspriserna fallit i ganska jämn och stabil takt sedan våren 2022 då de stod på topp strax efter Rysslands invassion av Ukraina.
Under åren 2022 till 2024 har således svenska växtodlare gjort fel. De skulle prissäkrat eftersom spannmålspriserna framåt hela tiden blivit mindre.
Å andra sidan har analytiker i över ett års tid sagt att spannmålspriset ska vända upp, och lantbrukare som följt dem har ju gjort rätt på det visaeet. Tyvärr har analytikerna haft fel så här långt.
Att prissäkringen är så liten just nu är enkelt att förklara. Vete får man betalt i häradet 2 kronor per kg i dag och produktionskostnaden, enligt oberoende kalkyler ligger runt 1:90 kronor per kg. För att det ska bli lite vinst kan lantbrukarna inte sälja skörden år 2025 till fast pris i dag.
Det finns naturligtvis undantag då produktionskostnaden för vete skiljer stort mellan svenska gårdar och det faktum att 10 procent av skörd 2025 är prissäkrad visar ju på att det finns en del lantbrukare som får ihop sin kalkyl.
Viktigt är att arbeta med kostnadssidan så att produktionen blir så billig som möjligt.
Hur växtodlarna ska hantera situationen beror även på likviditeten i företaget.
Just nu är lagren av spannmål så små i världen och konsumtionen ökar hela tiden. För att inte världslagren av spannmål ska minska ytterligare krävs i stort sett rekordskörd i världen, år efter år.
Med tanke på de klimatproblem som finns, samt att en del åkermark kanske inte odlas vissa år om priset är för litet, är det rimligt att anta att lagersituationen snabbt blir allt mer ansträngd. Det talar för att priset på spannmål kommer att stiga rejält, kanske inte i år men efterhand.
Växtodlare som kan lagra spannmål och klarar likviditeten kanske inte ska ha så bråttom att sälja. Skörden 2025 kanske ska lämna silon år 2026, 2027 eller rent av senare.

Läge för animalieproducenter
Vänder man på steken är det således läge för animalieproducenter att ta positioner och köpa på sig spannmål för framtida foderförbrukning i dag.
Men oavsett om priset går upp eller ner gäller det att för såväl köpare som säljare av spannmål att räkna på den egna produktionen och sätta ner foten, det vill säga köpa eller sälja till ett fast pris när kalkylen går ihop. Att som säljare av spannmål träffa den ultimata pristoppen är vanskligt.