Ingen risk för skyhöga elpriser – i elbolaget Bixias långtidsprognos

Bixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att falla fram till 2019 för att stiga igen under åren 2020-2022. År 2030 räknar Bixia med att prisnivån kommer att ligga på cirka 33 euro per MWh i snitt, jämfört med det nordiska elpriset 2016 där snittet låg på 27 euro per MWh.

Den främsta orsaken till de stigande priserna år 2020 till 2022 är att flera kärnkraftverk kommer att stängas, både i Sverige, Tyskland och Frankrike. Andra orsaker är ökad nettoexport från Norden och minskad brunkolsproduktion i Tyskland.

– Samtidigt räknar vi med att elanvändning kommer att öka, både på grund av att vi blir fler invånaare men också för att fler elbilar kommer in på marknaden samtidigt som det etableras fler serverhallar här i Norden. Fram till 2030 räknar vi med en ökad elanvändning på cirka 21 TWh från dagens nivåer, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.

I Bixias långtidsprognoser vägs olika scenarier in, men oavsett vilket som slår in kommer den nordiska elmarknaden att präglas av förstärkt energibalans fram till 2019 som leder till låga elpriser. Ny finsk kärnkraft, Olkilouto 3, och mer förnybart bidrar till den stärkta energibalansen.

– Därefter får vi en försämrad energibalans beroende på stängningen av Ringhals 1 och 2 samt ökad export via nya kabelförbindelser, Matina Rosenberg.

I sitt grundscenario räknar Bixia med att elpriset kommer att sjunka från 27 euro per MWh år 2017 till cirka 24 euro per MWh år 2019 för att därefter stiga till cirka 33 euro per MWh år 2030.

Energieffektivisering ger minskad elanvändningen per individ
Energieffektivisering bidrar till en minskning av elanvändningen per individ. Detta bland annat genom utfasning av glödlampor.

– Samtidigt ökar befolkningen i Sverige i snabb takt, säger Matina Rosenberg. Enligt SCB kan vi se att elanvändning från bostäder och service har haft en ökande trend sedan början på 1990-talet. Boverket bedömer att behovet av nya bostäder överstiger 75 000 årligen fram till 2020.

Fler elbilar
Avgörande för om elbilen får ett större genombrott på marknaden är kostnaden för batteriet. Denna kostnad ser vi har minskat drastiskt de senaste åren.

– Det stora genombrottet för elbilen bedöms ske någon gång mellan 2020 och 2025. Idag är ökningen av elbilar och laddhybrider cirka 1000 bilar per månad i Sverige. Vi bedömer att elanvändningen i Norden inom transportsektorn kommer att öka fortsatt i något lägre takt fram till 2020 men att det därefter tar fart lite mer rejält, säger Matina Rosenberg.

Elcertifikaten driver utvecklingen av förnybart
I både Sverige och Norge är det elcertifikatsystemet som drivit utvecklingen av förnybart. Bixia bedömer att det gemensamma målet på 28,4 TWh överträffas något.  I Sverige är det nu beslutat att bygga ytterligare 18 TWh fram till och med 2030. Det är övervägande mest vindkraft som kommer att byggas inom målen.

– Utöver elcertifikatsystemet sker en ökning av mikroproduktion, framförallt solceller. Vi har beaktat detta i våra analyser och för solen har vi en försiktig nettoökning av solelsproduktion ut på nätet då vi antar att den övervägande delen av solel hamnar ”innanför elmätaren” vilket ger minskad elanvändning från nätet i hushållen, säger Matina Rosenberg.

Prisvariationer över dygnet
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer förnybart.

– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.