Med probiotika tillsatt i smågrisfodret kan ätlusten öka i den kritiska perioden då smågrisarna skiljs från suggan. Den längre vinsten med tilltaget är en sundare tarm och därmed en sundare gris.

Probiotika är ett samlingsnamn för en mängd levande mikroorganismer, i de flesta fall olika bakterier men kan även vara jästsvampar, som har probiotiska effekter. Beroende på typ av probiotika kan effekten bli bäst i tunntarmen eller tjocktarmen och probiotika används även i olika kosttillskott till människor.
Sedan medicinsk zink fasades ut för ett par år sedan i EU som ett medel att undvika smågrisdiarré har ett stort arbete gjorts för att mildra de negativa effekter grisen utsätts för vid avvänjning och i en studie vid South Dakota University i USA testades olika typer av probiotika.
Grisarna som skulle avvänjas delades in i fyra grupper med samma standardfoder. En grupp fick inget probiotika medan de andra fick 0,1 procent Lactobacillus-baserat probiotika, respektive 0,2 procent av samma typ samt den fjärde gruppen 0,2 procent Bifidobacterium-baserat probiotika.
Resultaten blev att gruppen som inte fick probiotika åt 153 gram foder per gris och dygn i snitt medan de andra tre gruppernas grisar åt över 170 gram foder per dygn.
Efter 135 dygn undersöktes grisarnas tunntarmar invändigt och det visade sig att de som fått probiotika hade sundare tarmar.