Produktionen av odlad matfisk 2022 skattas till 9 500 ton i hel färskvikt. Jämfört med 2021 innebär detta en minskning med ungefär 2 300 ton eller 20 procent. Produktionen av matfisk är nu nere på samma nivå som 2019–2020.

Regnbåge fortsatt vanligaste matfisken
Regnbåge utgör fortfarande störst andel av matfiskproduktionen med 8 100 ton, vilket motsvarar 85 procent av landets matfiskproduktion. Sedan året innan har produktionen av regnbåge minskat med ungefär 2 300 ton. Andra vanliga arter av matfisk är röding och ål.

Regnbåge även vanligaste sättfisken
Den totala produktionen av sättfisk och sättkräftor – som sätts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till sig – skattas till 850 ton, vilket innebär en knapp minskning sedan året innan. Även vad gäller sättfiskproduktion så är regnbåge den vanligaste arten med 470 ton vilket innebär en minskning med 30 ton jämfört med året innan.

Flest män är sysselsatta inom vattenbruket
Antalet sysselsatta inom vattenbruk skattas till 416 personer. Av dessa är 339 män och 77 är kvinnor. Flest antalet sysselsatta, 221 personer, finns i åldersgruppen 40–64 år. Statistiken visar också att flest arbetar på anläggningar som odlar fisk i kassar, 206 personer, vilket är mer än hälften. Näst flest arbetar på anläggningar som odlar fisk på land i tankar, bassänger eller recirkulerande system; här arbetar 77 personer.

Ökade driftskostnader
Vattenbrukets driftskostnader uppgår till 479 miljoner kronor år 2022 vilket innebär en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Bland driftskostnader ingår kostnader för energi, reparationer och underhåll, inköp av foder och levande vattenbruksorganismer samt övriga driftskostnader. Den post som står för den största kostnaden är inköp av foder som uppgår till 230 miljoner eller 48 procent av de totala driftskostnaderna. Posten övriga driftskostnader har varierat kraftigt under åren. 2022 uppgår den till 150 miljoner, vilket innebär en kraftig ökning på ungefär 100 miljoner jämfört med året innan

Tidigare publiceringar
Officiell statistik om vattenbruk har tagits fram årligen sedan 1983. Referensår 2022 är tredje året som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken. Resultaten finns redovisade i Jordbruksverkets databas och i statistikrapporter. Vattenbruksstatistiken baseras på uppgifter från en enkät som skickats ut till samtliga vattenbruksföretag i Sverige.