Att öka utrötningsgraden av flytgödsel, att ha ett svämtäcke av finhackad halm på nötflytgödsel, att surgöra gödsel och att beskugga gödsellager är fyra sätt att minska metan- och lustgasavgång från rötad och orötad gödsel. Det visar forskningsinstitutet RISE i ett försök som pågått i tre år.

Hittills har det varit större fokus på läckage av ammoniumkväve från stallgödsel än på läckage av klimatgaser. Det saknas fortfarande kunskap om hur mycket lustgas och metan som läcker från lagring av vanlig flytgödsel och från rötad sådan.

Nu har RISE kommit med en ny rapport där de under tre år gjort mätningar både i pilotskala och i full skala i samarbete med lantbrukare. Projektet bekostades av Jordbruksverket.

Försöket pågick i tre år

Försöket pågick under tre år mellan 2015 och 2017. Så här gick det till:

• År 1: Utrötningsgrad. Under det första året gjordes mätningar i pilot- och labbskala där utrötningsgraden studerades. Orötad gödsel jämfördes med gödsel som rötades i ett steg (24 dagar) och två steg (48 dagar).
• År 2: Täckning av gödsellager studerades där emissioner mättes bland annat från tjockt svämtäcke på nötflytgödsel och rötad gödsel under tak.
• År 3: Surgörning. Under detta år mättes emissioner från orötad och rötad nötflytgödsel med och utan surgörning med svavelsyra som sänkte pH till under 5,5.
  

  Temperaturen är viktig

  Metanavgången minskade med 30 procent under sommarhalvåret med rötning i två steg och under 48 dagar istället för i ett steg och 24 dagar. Metanavgången från gödsel som rötats i ett steg var 2,5 gånger större än från den orötade gödseln. Och det avgick 1,7 gånger mer metan från den gödsel som rötats i två steg jämfört med orötad gödsel. Den sammanlagda klimatpåverkan vid sommarlagring var lägst från orötad gödsel.

  Laboratorieförsöket visade hur starkt lagringstemperaturen styr avgången av metan. Det avgick 5 gånger mer metan vid 15 grader Celsius och 20 gånger mer vid 20 grader Celsius än vid 10 grader Celsius.

  Finhackad halm var bra

  Svämtäcket på gårdens flytgödsel bestod bland annat av finhackad halm. Det visade sig vara tätt och det blev ingen avgång av lustgas från april till september. I en inledande småskalig studie framkom att surgörning av ytan på fastgödsel hämmade lustgasbildningen.

  I stort fanns det inga signifikanta skillnader i metan- och lustgasemissioner mellan obehandlat, uppfuktat respektive surgjort svämtäcke i fullskalemätningarna.

  I försöket ingick också att göra en värmebalansberäkning och den visade att värmeinstrålningen kan förklara en stor del av gödselns uppvärmning på våren. Genom beskuggning eller täckning av lager med vitt tak kan denna uppvärmning reduceras kraftigt.

  Avslutningsvis visade surgörningsförsöket att tillsats av syra minskade metanavgång med så mycket som 90 procent i både rötad och orötad gödsel. Lustgasavgången var obefintlig.