Sojamjöl kan med framgång ersättas av rapsmjöl som foder till mjölkkor. Ju större mängd proteintillskott som utfodras, desto lägre blir också den positiva responsen på mjölkavkastningen, den kan till och med bli negativ. Vidare stärks tesen att vikten av ”bypass-protein” vid utfodring till mjölkkor är övervärderad. Resultaten visar att det finns potential att minska produktionskostnaderna för mjölk och att minska kväveförluster. Avhandlingen föreslår förbättrad optimering av proteinutfodring till mjölkkor genom att minska mängderna av proteintillskott och i större utsträckning låta mikrobiellt protein stå för proteinförsörjningen.

Resultaten från en färsk doktorsavhandling av Helena Gidlund vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att sojamjöl fullt ut kan ersättas av rapsmjöl i foderstaten till mjölkkor. När korna utfodrades med rapsmjöl resulterade det i högre mjölkavkastning och bättre kväveeffektivitet än när de utfodrades med sojamjöl.

I två oberoende studier visades att utfodring med ökad mängd proteinfoder resulterar i positiv men avtagande respons på mjölkavkastningen, avkastningen minskade till och med vid de högsta proteinnivåerna.

– Att öka andelen rödklöver i vallen är ett lockande alternativ, inte bara för att minska behovet av kvävegödsling, men också för att minska behovet av proteinfoder. Tyvärr stödjer resultaten från utfodringsförsöket inte detta; extra protein från rödklöverensilage ökade inte mjölkproduktionen medan extra rapsmjöl däremot gjorde det, säger Helena Gidlund.

Olika kemiska och värmebehandlingar är vanliga metoder för att förbättra proteinfoders kvalitet för mjölkproduktion. Men resultat från produktionsstudier har ofta varit en besvikelse och sällan visat på positiva avkastningseffekter vid jämförelse av värmebehandlat och motsvarande obehandlat foder.

– Vår studie som undersökt kvävemetabolismen i våmmen tillför viss förklaring till dilemmat. Även om utfodring med värmebehandlat rapsmjöl definitivt ökade flödet av foderprotein från våmmen till tunntarmen, så ökade inte det totala proteinflödet lika mycket eftersom effektiviteten av den mikrobiella protein syntesen i våmmen minskade, säger Helena Gidlund.

Slutligen bidrar avhandlingen med ytterligare kunskap om en in vitro-metod som utvärderar foderprotein i laboratorium. Utvärderingen av metoden visade starka samband mellan det uppskattade flödet av protein från våmmen till tunntarmen och proteinflödet som observerats tidigare i försök med mjölkkor. Starkt samband visades även mellan resultaten av labbmetoden och observerad avkastning av mjölkprotein hos mjölkkor.

Agr dr Helena Gidlund försvarar sin avhandling Domestic protein feeds in dairy production. Potential of rapeseed feeds and red clover vid institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU i Umeå den 21 april kl 13.15 i sal Björken. Opponent är professor Michael Lee, Rothamstead Research, Storbritannien.