I onsdags hölls en jordbearbetningsdag på SLU i Alnarp gällande erfarenheter med olika typer av jordbearbetning – med och utan plog.

En av föredragshållarna var Jan Jönsson på Ly-Ros i skånska Bjuv, som driver Lydinge och Rosendal i ett driftsbolag om 1 145 hektar. På Lydinge har man under 15-16 års tid kört reducerad jordbearbetning och på senare tid även med fasta körspår, CTF.

– Vi gick från 540 till 1 145 hektar utan att köpa en enda maskin, vilket kanske tyder på en viss grad av övermekanisering hos oss sedan tidigare. Däremot ska man ha med i beaktningen att vårt system med reducerad jordbearbetning och fasta körspår ger ett väldigt snabbt jordbearbetningsmoment, berättade Jan Jönsson.

Jan Jönsson, Ly-Ros.

Han konstaterade allt som oftast efter stressiga dagar med jordbearbetning att de väldigt jordartskiftande fältet faktiskt tog mer skada än vad det gjorde nytta att vara ute med stålet i backen. Därmed började man med direktsådd på de mest lämpade bitarna, medan vissa andra fortfarande kultiveras grunt.

– Sen vi började flyga över våra fält med drönare har vi fått ett bättre perspektiv över hur stora områden vissa ”dåliga hörnor” faktiskt breder ut sig över, så vi jobbar hårt med dräneringsarbete just nu, fortsatte Jan.

Hans erfarenhet hittills är att nedbrytningen går betydligt fortare i det plöjningsfria ledet, där han ofta sett att organiskt gödsel och slam som spridits i växande gröda varit som bortblåst redan efter några veckor. Hans tes underströks kraftigt när han vid driftsövertagandet av marken på Rosendal – som plöjts till stor del – provade att gräva ner en bomullshandduk på vardera sidan om markvägen som delade deras två fält.

– Skillnaden var enorm. På fältet med reducerad jordbearbetning fanns i princip enbart tvättrådet kvar.

Nästa person upp på scen var Kronoslätts Jeppa Olanders från Klagstorp. På sina 90 hektar har han jobbat mycket med mellangrödor – inledningsvis för biomassaproduktion till biogasanläggningen i Jordberga.

– Jag har gått från enbart vitsenap och tanken om en enda riktigt bra gröda, till blandningar där synergieffekter mellan arterna fås, berättade Jeppa.

Han plöjer i princip alla sina fält av lika delar ur gräsogrässynpunkt och ur gammal vana, men är tydlig med att han ser fina fördelar i jordstruktur.

Jeppa Olanders, Kronoslätt.

– Det går väldigt mycket lättare att plöja nuförtiden och hela den grönmassa som plöjs ner förmultnar väldigt fort, vilket tyder på bra markaktivitet.

Ett år som 2017 ser inte mellangrödorna mycket ut från ovan, men det kan ofta hända desto mer under jord i ett sådant fall. Oavsett har Jeppa sin vision om mellangrödeodling klar.

– Man ska tillföra 20-30 kg N per hektar. En snabb tillväxt i början är helt avgörande, för i Sverige blir solljuset begränsande på hösten, avslutar Jeppa Olanders.

Vill ni veta mer om reducerad jordbearbetning och mellangrödor? Se då till att titta på dagens Lantbruksnytt. Där berättar Charlottenlunds Per Landén om 17 års erfarenhet av kultivatorbruket.