De förslag som just nu ligger på bordet i EU är att utsläppen från transporter ska minska med 13-16 procent till år 2030. Men hur minskningen ska ske blir upp till medlemsländerna själva. Det är detta som SD tar fasta på när de menar att reduktionsplikten därför kan skrotas helt.

Inom kort ska ett förslag om sänkt reduktionsplikt skickas på remiss, men ännu är det inte klart hur mycket regeringen föreslår att kravet på inblandning av biodrivmedel ska sänkas. Löftet var att lägga sig på EU:s lägstanivå, men i själva verket finns ingen reduktionsplikt i EU. Nu går bilden av vad löftet innebär isär.
– När vi utreder vad EU:s lägsta nivå är så blir det uppenbart att den är noll, säger Martin Kinnunen (SD), klimatpolitisk talesperson.
För att få ner priset på bensin och diesel lovade regeringen i höstas att sänka reduktionsplikten, alltså minska kraven på hur mycket biodrivmedel som ska blandas in i bensin och diesel.

Reduktionsplikten ska ligga på EU:s lägstanivå, sa man. Men enligt Sara Sundberg, enhetschef för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten finns ingen reduktionsplikt inom EU,  bara mål för utsläppen.

Hur stor reduktionsplikten är varierar stort mellan länderna i EU.
Tyskland har i dag en reduktionsplikt på åtta procent, men den minskas till 2,3 procent år 2024 och noll år 2030.
I Danmark kräver regeringen inte lika hög andel förnybar andel i bränslet som i Sverige. Det gör det betydligt billigare för svenska bilister att tanka bortom Öresundsbron.
Frankrike har ledartröjan med en reduktionsplikt på 30 procent just nu.
Reduktionsplikten trädde i kraft 1 juli 2018 inom EU. I Sverige är i dag reduktionsplikten 7,8 procent i bensin, 30,5 procent i diesel och 2,6 procent i flygfotogen.

– Det som förhandlas inom EU nu är förnybarhetsdirektivet och det innehåller mål för transportsektorn, men där får man räkna in el så det är ett annat sätt att räkna än den svenska reduktionsplikten, säger hon.

De förslag som just nu ligger på bordet i EU är att utsläppen från transporter ska minska med 13-16 procent till 2030. Men hur minskningen ska ske blir upp till medlemsländerna själva.

Det är detta som SD tar fasta på när de menar att reduktionsplikten därför kan skrotas helt.

Klimatministern: “Nivån är under förhandling”
Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) ger inte mycket för SD:s tolkning:

Sverigedemokraterna pratar ju om att de nu helt vill skrota reduktionsplikten – kan det bli så?

– Vi är överens om att sätta reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå, och den nivån är just nu under förhandling, säger Romina Pourmokhtari.

För att hinna få lagändringen på plats till årsskiftet måste regeringen inom kort skicka förslaget om sänkt reduktionsplikt på remiss.

Svårare nå klimatmålen
Samtidigt har många experter, och regeringen själv, slagit fast att det blir svårare att nå klimatmålen om reduktionsplikten sänks.

Om reduktionsplikten sätts till noll i Sverige, kommer det gå att leva upp till EU-målen då?

– Det beror på hur målen slutligen formuleras och vilka åtgärder som vidtas, men jag tror att det kan bli svårare att nå de målen utan reduktionsplikt, säger Sara Sundberg på Energimyndigheten.

Detta rapporterar SVT Nyheter.