Regeringen har beslutat om en nationell förordning för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik för åren 2023 – 2027. Samtidigt får Jordbruksverket i uppdrag att se över sanktionssystemet för areal- och djurbaserade stöd.

Vart sjunde år reformeras den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och nästa period kommer att starta 1 januari 2023. Varje medlemsstat i EU har utifrån EU-regelverket tagit fram en strategisk plan för att beskriva den jordbrukspolitik som ska bedrivas.

– Systemet behöver bli enklare, mer enhetligt och mindre betungande för stödmottagare. I och med att EU i den nya gemensamma jordbrukspolitiken har överlåtit delar av utformningen av förvaltnings- och kontrollsystemet till medlemsländerna så vill vi ta den här möjligheten att se över sanktionssystemet för areal- och djurbaserade stöd, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Förordningen som regeringen nu fattat beslut om innehåller bland annat bestämmelser om genomförandet av stöd och det nationella kontroll- och sanktionssystemet för jordbrukarstöden. Till stor del befäster förordningen det som redan anges i den strategiska planen.

Regeringens beslut om förordningen gör det möjligt för Jordbruksverket att öppna för stödansökningar från och med januari och februari 2023.

Regeringen ger samtidigt Jordbruksverket i uppdrag att föreslå ändringar i sanktionssystemet för areal- och djurbaserade stöd i syfte att åstadkomma förbättringar så att systemet blir enklare och mer enhetligt. Målet är att systemet ska upplevas som relevant, proportionerlig och mindre betungande för stödmottagarna.

I uppdraget ska Jordbruksverket särskilt beakta konsekvenser för den enskilda lantbrukaren och betydelsen av nya delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Den digitala uppföljningens påverkan på kontroller och sanktioner är särskilt viktig att följa då Jordbruksverket från och med 2023 kommer använda digital teknik för att följa upp jordbruksmark vilket kommer innebära nya möjligheter att ändra i ansökan och på så vis undgå sanktioner.