Svenskt lantbruk befinner sig i ett mycket pressat läge och LRF kräver krisstöd. Under måndagen träffade LRF:s förbundsordförande Palle Borgström statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson för att diskutera den akuta situationen för svensk livsmedelsförsörjning.

– Vi hade ett konstruktivt möte där vi beskrev allvaret i situationen. Regeringen är väl införstådda med allvaret och att detta kan utveckla sig till en mycket större kris, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
Under mötet lyfte LRF särskilt de långsiktiga konsekvenserna av dagens kostnadsökningar. Livsmedelsproduktion präglas av långa ledtider – det som sås idag når konsumenten först nästa år. Sverige är samtidigt beroende av importerad kvävegödsel, vilket gör lantbruket sårbart för globala prisförändringar.
– När priserna på gödsel har ökat med 30–40 procent och bedöms öka ytterligare, får det direkta konsekvenser för kommande skördar. Det påverkar både produktion och priser framöver, säger Palle Borgström.
Situationen är särskilt allvarlig inom växtodlingen, där många lantbrukare med dagens prisnivåer går med förlust.
– Med dagens kostnadsnivåer förlorar bonden omkring 2000 kronor per hektar brödvete. Många arbetar i praktiken gratis, eller betalar för att producera mat. Det är ohållbart, säger Palle Borgström.

Skillnader mot förr
Till skillnad från situationen under 2022, i samband med kriget i Ukraina, följer avräkningspriserna inte kostnadsökningarna. Vi har alltså fortsatt låga intäkter i förhållande till de ökande kostnaderna. Samtidigt väntar ytterligare kostnadsökningar till följd av politiska beslut, såsom införandet av CBAM och ETS2 samt att återbetalningen av dieselskatten upphör vid årsskiftet.
– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver, säger Palle Borgström.

Läget i lantbruket förvärras
LRF:s senaste beräkningar visar att kostnaderna för svenskt lantbruk har ökat med 2 miljarder kronor på bara några veckor, till följd av stigande diesel- och gödselpriser. Samtidigt är lönsamheten på rekordlåga nivåer, med en negativ vinstmarginal på 12 procent.
En ny medlemsundersökning, där över 1000 lantbrukare deltagit, visar att konsekvenserna redan påverkar företagens framtidsplaner:
En tredjedel planerar att minska sin odling till följd av kostnadsökningarna.
Hälften uppger att de skjuter upp eller ställer in investeringar, exempelvis i bevattning och klimatanpassning.
En tredjedel planerar kostnadsbesparingar genom minskad produktion eller personal.
Sju av tio uppger att deras framtidstro som företagare påverkas negativt.
– Det här är mycket allvarliga signaler. När lantbrukare drar ner på produktionen och investeringarna påverkar det hela livsmedelskedjan och Sveriges beredskap, säger Palle Borgström.
LRF understryker att situationen kräver skyndsamma politiska åtgärder.
– Vi fortsätter dialogen kring situationen. Nu behöver det följas av konkreta beslut. Det handlar ytterst om att säkra svensk matproduktion – både här och nu och på längre sikt, säger Palle Borgström.