Om målet är en växande svensk mjölkproduktion och en starkare livsmedelsberedskap behöver regeringen säkerställa att den produktionsnära lantbruksforskningen får långsiktiga förutsättningar.

Det anser man på Arla och i en debattartikel skriver Marita Wolf, mjölkproducent och styrelseledamot i Arla och Stiftelsen Lantbruksforskning samt Helena Markstedt, samhällspolitisk chef på Arla Sverige följande:
Mjölkproduktion är en bärande del av svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion. Den är viktig för livsmedelsberedskapen, landsbygdsutvecklingen och den gröna omställningen. Efter flera decennier av minskad produktion ser vi nu tecken på en vändning. Men om utvecklingen ska fortsätta krävs investeringar, inte bara på gårdarna utan också i den forskning som ska lösa framtidens utmaningar.
När gårdarna nu börjar investera för framtidens mjölkproduktion är det viktigt att det också finns uppdaterad forskning och innovationsmiljöer för svenska förhållanden inom centrala framtidsfrågor såsom klimatanpassning, ökad cirkularitet, biosäkerhet, djurhälsa och digitalisering.

Staten finansierar 30 procent
Arla har nyligen tagit fram en forskningsstrategi för svensk mjölkproduktion. Strategin pekar ut prioriterade forskningsområden som kan bidra till ökad produktion, stärkt konkurrenskraft och en hållbar utveckling i linje med den nationella livsmedelsstrategin.
Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har en avgörande roll i att säkerställa att forskningen möter svenska bönders behov. Historiskt har alla mjölkbönder genom sina kooperativ bidragit med 0,5 öre per kilo mjölk till stiftelsen, och staten har matchat insatsen med 50 procent. I dag är situationen en annan: statens finansiering motsvarar bara cirka 30 procent av industrins insamlade medel.
För att Sverige ska kunna öka mjölkproduktionen och samtidigt nå klimat- och miljömålen behövs en stark och relevant tillämpad forskning nära lantbrukets verklighet. Vi ser att SLF:s verksamhet behöver fortsätta utvecklas för att möta behoven i en växande svensk animalieproduktion och säkerställa att forskningen både håller hög kvalitet och är relevant för näringen. Men då måste staten ta ansvar och återställa finansieringen.

Staten bör ta sitt ansvar
I utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd, som tillsattes av den nuvarande regeringen och lämnade sitt betänkande förra året, föreslogs att det statliga anslaget till SLF skulle öka med 30 miljoner kronor, till totalt 50 miljoner kronor. Syftet är att motsvara de medel som samlas in från näringen och stärka möjligheterna till tillämpad, produktionsnära forskning.
Regeringen har i forskningspropositionen, livsmedelsstrategin och budgetpropositionen för 2026 aviserat ökade satsningar på forskning inom livsmedelsvärdekedjan, men ännu inte klargjort om man avser att matcha näringens finansiering av SLF.
Arla har som kooperativ beslutat att fortsätta finansiera stiftelsens viktiga verksamhet. Samtidigt är det svårt att förvänta sig att lantbruksföretag med pressad lönsamhet ska avsätta mer resurser till forskning om inte staten gör motsvarande satsning.
Regeringen har förslaget på bordet. Om målet är en växande svensk mjölkproduktion och en starkare livsmedelsberedskap behöver den nu också säkerställa att den produktionsnära lantbruksforskningen får långsiktiga förutsättningar. Lantbrukarna fortsätter att ta sitt ansvar. Staten bör göra detsamma.