Under de senaste åren har det skett en enorm utveckling av småskaliga vingårdar, mikrobryggerier och destillerier runt om i landet. Utvecklingen drivs av konsumenternas ökande intresse för närproducerade och hantverksmässigt tillverkade drycker, gjorda på lokala råvaror. Före covid 19-pandemin omsatte branschen närmare två miljarder kronor och skapade cirka 5 500 arbetstillfällen, de allra flesta på landsbygden och i glesbygd. Därför är det positivt att regeringen nu äntligen tillsätter en utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.
Det anser man på LRF.
– Det är hög tid att Sverige ger en ärlig chans till produktutveckling för dryckestillverkning på landsbygden. Efterfrågan på hantverksmässigt och närproducerade drycker ökar starkt bland konsumenterna. Att tillåta gårdsförsäljning av vin och öl skulle gynna producenterna och hela Sverige, säger LRFs vd Anna Karin Hatt.

Att tillåta gårdsförsäljning där besökare och turister får chans att köpa med sig hantverksmässigt tillverkat vin eller öl skulle ge branschen, och landsbygden, en bättre möjlighet att utvecklas och skapa nya arbetstillfällen. Idag måste all försäljning ske via Systembolaget. LRFs bedömning är att kontrollerad gårdsförsäljning inte kommer vara något hot mot Systembolaget som institution, eller öka den samlade alkoholkonsumtionen. Hantverksmässigt gjorda drycker satsar på kvalitet och är ingen konkurrent till Systembolagets lågprissortiment.

– Det är hög tid att lyfta blicken och ge rätt förutsättningar för dryckesbranschen. Gör vi det kan måltidsturismen och besöksnäringen öka betydligt på landsbygden. De dryckesproducerande företagen finns i alla län och i 218 av Sveriges 290 kommuner, vilket gör det till en viktig fråga för hela landet  och en viktig del i genomförandet av Sveriges livsmedelsstrategi, säger Anna Karin Hatt.

Antalet företag som tillverkar alkohol har ökat med drygt 50 procent, från 555 till 870 på bara ett par år. Om förutsättningarna för dem att växa kan förbättras kan det även komma att påverka exporten positivt. Enligt Dryckesrapporten från 2019 står den svenska dryckesbranschen endast för 10 procent av Sveriges livsmedelsexport, att jämföra med övriga EU där snittsiffran är 30 procent.

– Om landsbygden får möjligheter att utveckla företagande med de råvaror och resurser som finns lokalt, så öppnas en stor potential till nya jobb, ökade skatteintäkter och en blomstrande landsbygd. LRF är angeläget om att den tillsatta utredningen nu fokuseras på hur och inte om gårdsförsäljning ska kunna tillåtas, säger Anna Karin Hatt.

Vissa kritiker är oroliga för att gårdsförsäljning av alkohol skulle vara ett hot mot Systembolaget, men en tidigare regeringsutredning (2010) har konstaterat att en reglerad gårdsförsäljning skulle gå att genomföra utan att äventyra EU-rätten.