Intresset för att importera en begagnad traktor från utlandet har alltid varit stor bland svenska lantbrukare. Att få tag på en traktor till ett mindre pris än vad som är möjligt i Sverige är det som hägrar. Men det finns problem och det är inte alltid det går som man tänkt sig. Fördelen med att handla i Sverige är framförallt att man oftast får hjälp av återförsäljaren om det händer något samtidigt som de flesta maskinhandlare här hemma inte vill riskera att sälja en maskin med stora problem, något som ger dåligt rykte. Köper man däremot traktor långt hemifrån och dessutom i ett annat land är återförsäljaren ganska trygg oavsett skicket på traktorn.

Eftersom vi ofta får samtal rörande traktorimport ställde vi frågan på Nilehn Frågar, här på NilenTeknik; Skulle du våga köpa en begagnad importtraktor?
Av drygt 100 svar sade 27%, ja, utan vidare medan 16% svarade ja, men bara om de importerade den själv och hela 34% kunde tänka sig en importtraktor om den togs in av någon som var van vid operationen.
Av de som svarade sade 13% nej eftersom man inte får hjälp om något är fel på traktorn, 6% svarade nej eftersom det finns risk att den inte blir rätt registreringsbesiktigad och 4% sade nej eftersom det ofta skiljer mot den svenska standarden på traktorn i fråga.
Totalt kan man summera svaren att 77% kan tänka sig en importtraktor på någpt vis medan endast 23% är emot det.

För att ge en liten överblick om vilka problem som kan gälla traktorimport och de regler som gäller, följer här allt jag skrivit i ämnet. Det börjar med en import av en begagnad traktor i ATLs regi år 2001, som nog kan visa på de flesta risker man ska ha med i kalkylen.

Privatimport av personbilar har skett i ansenlig omfattning de senaste åren. Men kritiken är stor och många anser att man ska akta sig för bilarna. De anses ofta ha gått hårt på autobahn och kilometerräknaren är kanske tillbaka skruvad.
ATL har märkt ett stort intresse från läsarna när det gäller import av begagnade traktorer. Många undrar hur det går till och om det blir billigare. Med tillgång till internet är det enkelt att jämföra priser i olika länder och det tycks ofta vara billigare än i Sverige.
Hur är det då med traktorer.
Traktorer har inte kört på någon autobahn och de har heller ingen kilometerräknare. Är de riskfria att köpa och hur gör man.
Ja, det enklaste sättet att ta reda på det är att prova och köpa själv.
Och så här gick det till när ATLs teknikreporter importerade en begagnad traktor.
Först och främst ska man ha klart för sig att det är både enklare och säkrare att köpa en traktor från återförsäljaren på hemorten. Importtraktorn måste bli betydligt billigare annars är det ingen mening. För att kunna räkna ut vad traktorn kostar när den står hemma på gården registrerad och klar för användning måste man börja med att undersöka alla regler och kostnader som följer med importen. Det är viktigt att kontakta Statens Maskinprovningar (SMP) i Alnarp som utför registreringsbesiktningen. Se omstående faktaruta.
Även utrustningsnivån skiljer från land till land. I Sverige har traktorerna hitchkrok, likaså i Danmark och Storbritannien.
Men Storbritannien ansågs vara för omständigt med hänsyn till resor och transporter och danskarna verkar ha samma priser som vi.
Tyskland ligger inom acceptabelt avstånd och annonser på internet och i tyska lantbrukstidningar vitnade om lägre priser.
Tyska traktorer har normalt ingen hitch, men det ska gå att eftermontera om bara prisskillnaden är tillräckligt stor. Dessutom är det möjligt att det finns en rejäl prutmån med tanke på den rådande stagnationen i tyskt lantbruk.
På internet och i tyska lantbrukstidningar fann jag några återförsäljare mellan Hamburg och Hannover och en tidig morgon gav jag mig iväg.
Vid öppningstid var jag på plats hos Röhrs, CaseIH återförsäljaren i Bispingen.
Men det skulle visa sig att han liksom många andra maskinhandlare i Tyskland är mycket små. De har inte kapacitet att själva hålla inbytestraktorerna utan har avtal med en större firma som finansierar alla inbyten. Förutom en kopp morgonkaffe och lite information om deras företag gav de mig adressen till företaget Mager & Wedemeyer utanför Bremen.
De är generalagenter för CaseIH i ett större område och handhar även begagnatförsäljning åt sina återförsäljare, av vilka Röhrs är en.
En timme senare är jag framme hos Mager & Wedemeyer och visas runt av säljaren Hans-Gerd Voß.
I en inomhushall ställer de ut drygt hundra begagnade traktorer, alla upputsade och fina.
Där fanns många intressanta objekt som hade en skylt med pris, årsmodell, timmar med mera och det var praktiskt att botanisera där.
Jag fortsatte min resa och besökte en John Deerehandlare i Schwamstedt men även denne visade sig vara en liten handlare utan intressanta begagnatobjekt.
Däremot var New Hollandåterförsäljaren New-Tec i Harsum utanför Hanover större. De kunde uppvisa ett femtontal begagnade traktorer.
Jag körde hem med alla priser och anteckningar i huvudet.
Den traktor som föreföll mest intressant var en Massey Fergusson 3125 1992, den hade gått  8 170 timmar och stod i 30 000 DEM hos Mager & Wedemeyer. Trakton, som föreföll mycket välskött, har 93 kW (126 hk) och nästan nya 20.8R38 bakdäck. Även framdäcken med dimension 16.9R28 är bra.
Väl hemma började jag undersöka möjligheterna att montera en hitch.
Agcos återförsäljare av MF gav priset 18 000 kronor + montering. Det ansåg jag för dyrt skulle traktorn bli konkurrenskraftig var 10 000 kronor maximalt.
En firma i Mattmar utanför Östersund som heter TS-produktion levererade hitchkrokar till MB-trac när det begav sig. Ett telefonsamtal till Örjan Bergqvist där gav napp. Han hade några prylar liggande och 5 000 kronor ville han ha för en hitch som det borde gå att monter på en MF om man var beredd på lite jobb.
Det finns en liten mekanisk verkstad utanför Kristianstad som heter Nords Bil & Mek. som lovar att hjälpa till med det nya draget.
Vad fanns det mer som måste kollas?
Jo, traktorn gick i 40 km/h så det blev en ny koll med Agco. Att spärra en växel så traktorn inte går fortare än 30 km/h var omöjligt. MF 3125 har en växellåda med så kallad speed shift som inte tillåter ett sådant ingrepp. För att reducera hastigheten ska man vända rotationsriktningen i en planetväxel längst fram i växellådan. Denna åtgärd kan medföra problem när dreven gått så många timmar och slitits till på andra hållet.
Hur ska jag då göra?
– Det är inga problem, säger Svante Flodén på Agco.
– MF:s 3000 serie har samma bromsar som de nya 6100- och 6200-serien vilka är godkända för 40 km/h.
Agco skickade ett intyg om detta tillsammans med intyg om asbetsfria friktionsbelägg. Priset för intygen är i detta fallet 500 kronor och faktureras via den lokala återförsäljaren.
Därefter ringer jag SMP och stämmer av angående hitchkrok, traktormodell och bromsintyg från modell med samma bromsar och 40 km/h så att allt blir rätt.
Men hur ska den komma hem?
Ringer en åkare som jag är bekant med, men han kör själv inte utomlands.
Däremot tipsar han mig om S-frakt i Växsjö som jag ringer. De ger mig priset 8 000 kronor om de får lite tid på sig att planera turen så bilen går fullastad både ner och hem.
Med i stort sett alla prisuppgifter för att räkna ut traktorns pris körklar i Sverige är det dags att kontakta säljaren igen.
Ringer Hans-Gerd Voß på M & W och börjar pruta. Några samtal senare skriver vi en order på 25 000 DEM. Då var kursen 4,64 vilket ger priset 116 000 svenska kronor.
Ordersedeln faxas fram och tillbaka så vi båda skriver på den.
Fjorton dagar senare ringer åkaren och ger mig en dag. Jag ringer den tyska handlaren och stämmer av.
Eftersom jag själv tänker köra ner och närvara vid leveransen åker jag till banken och växlar till mig 25 000 DEM i kontanter. Det finns 1 000 DEM-sedlar så det är hanterbart.
Det tråkiga är att växelkursen försämrats sedan ordertecknandet. När jag står i banken är kursen 4,73 vilket gör traktorn 2 250 kronor dyrare än första uträkningen.
Även om traktorn inte går att använda i Sverige ännu måste den försäkras för stöld och annan skada som den kan råka ut för.
Eftersom den inte har något registreringsnummer vill försäkringsbolaget ha chassinummer och vikt för att kunna utfärda en försäkring.
Det blir ytterligare en tidig morgon i Tyskland. Hos traktorsäljaren träffar jag Jerry Larsson som kör trailern för S-frakt.
Efter en sista koll på traktorn betalar jag mina 25 000 DEM och erhåller ett kvitto samt ett avställningsintyg.
En sak som är nästan lika viktig som att överhuvudtaget få hem traktorn man betalat för är att se så chassinumret på traktorn och på fakturan/kvittot överensstämmer. Gör de inte det står man med handen i spannen när det är tid för registreringsbesiktning.
Vi lastar traktorn och sen bär det av till Sverige via färjeförbindelsen Travemünde-Malmö.
Traktorn körs direkt till Nords Bil och Mek.
Det är verkstadens ägare Arne Nord som ska montera det svenska draget på traktorn.
Han monterar av det tyska draget och tar lite måttuppgifter som går vidare till TS-produktion.
Några dagar senare kommer draget och Arne anser att traktorn ska vara klar inom en vecka.
Förutom draget monteras även en LGF-skylt.
Eftersom det tar ungefär 14 dagar från att besiktningen beställs till det att de kommer ringer jag omgående besiktningsingenjör Richard Wihlborg på SMP och beställer tid för registreringsbesiktning.
Inför besiktningen krävs uppgift om framaxel-, bakaxel- och totalvikt. Dagen före besiktningen kör jag traktorn till Bökestorps Skrot och Bildemontering som ligger i närheten. De har en våg som skriver ut vågsedlar.
En annan viktig detalj innan besiktningsingenjören kommer är att se till så alla lampor, blinkers, vindrutetorkare och övrig utrustning fungerar samt att det sitter reflexer på rätt ställe och av rätt slag.

En trasig snabbväxel fördyrar ATL-traktorn och visar tydligt på en av riskerna med egen import av begagnade maskiner. Med sådana här köp följer inga garantier och den tyska återförsäljaren tjänar inget på att hjälpa en kund på 55 mils avstånd och dessutom i ett annat land.

I ATL nummer 20 och 21 har ni kunnat följa köpet och historien om importen fram till registreringen av en begagnad Massey Ferguson 3125 –92.
I slutet av maj var den klar att tas i bruk men eftersom tidningen inte behövde någon traktor var tanken att sälja den omgående.
Men det gick inte riktigt som vi tänkt oss.
Några veckor efter registreringen visade det sig att transmissionen slirade i snabbväxelns lågläge. Traktorn kördes till Massey Ferguson återförsäljaren Östra Sönnarslövs Traktorservice där den delades på mitten.
Snabbväxelns lågväxellamell var sprucken.
Orsaken var att lågtryckskretsen i hydrauloljepumpen gav för lågt tryck, lamellen slirade, blev varm och sprack.
Åtgärderna som krävdes var en ny hydrauloljepump samt nya lameller och tätningar i snabbväxeln. Dessutom byts kopplingen när traktorn ändå är delad.
Kostnad, 32 236 kronor inklusive arbete.
Traktorn som är från 1992 och har gått drygt 8 000 timmar visade inga felaktigheter när den provkördes på den tyska firman Mager & Wedemeyer. Hydrauloljetrycket är högre när oljan är kall och att göra några långa praktiska tester är omöjligt när man är långt hemifrån. Vi fick delvis förlita oss på säljaren som intygade att traktorn inte hade några fel.
Mager & Wedemeyer är en stor lantbruksmaskinfirma som gjorde ett gott intryck. De är generalagenter för Case IH och svenska Ålö i Bremen,  norra Niedersachsen och i en liten del av Sachsen-Anhalt. Dessutom säljer de begagnade inbytestraktorer i området.
Finns det någon möjlighet att få hjälp av säljaren?
Följer man MRF:s avtal lämnar svenska maskinhandlare tre månaders garanti på begagnade traktorer som är sju år eller yngre. Garantin innebär en självrisk på 2 000 kronor, för att komma ifrån bagatellfel, samt att resterande reparationskostnad delas lika mellan säljare och köpare.
Vår traktor är nio år och hade inte omfattats av garantin i Sverige.
I Tyskland finns inga liknande branschöverenskommelser för begagnade traktorer, men vi ringer ändå säljaren Hans-Gerd Voß på Mager & Wedemeyer och berättar om problemen samtidigt som vi poängterar rimligheten i att de hjälper till ekonomiskt.
– Vi hade traktorn inne i verkstaden och fann inga fel på den, säger han.
Jag berättar om snabbväxeln och att hydraulpumpen måste gett för lågt tryck under lång tid.
Hans-Gerd Voß ber mig faxa över fakturan på reparationen men tillägger att affären var svår för dem och att det inte finns några marginaler kvar.
En vecka senare hörs vi av igen.
Han håller med om att hydraulpumpen måste varit dålig sen tidigare. Hydraulpumpen i sig kostar 5 720 kronor och han erbjuder sig att betala halva den. Jag försöker få betalt för hela och efter lite överläggning kommer vi överens om att de ska betala oss 1 000 D-mark, cirka 4 700 kronor.
Den tyska Massey Ferguson 3125 har efter ersättning från den tyska säljaren totalt kostat 170 975 kronor. Då är motorn nyservad, transmissionen genomgången med ny snabbväxel och ny frikoppling. Traktorn har dessutom en helt ny hitchkrok. Dessa är ofta ganska slitna på traktorer i den här åldern. I Sverige torde traktorn betinga ett pris mellan 170 000 och 180 000 kronor så det kan konstateras att ATL traktorn inte blev någon bra affär. Kostnaden för transmissionsreparationen är avgörande och kan ses som ett exempel på de risker man tar med den här typen av affärer. I många fall går det betydligt bättre och det finns fortfarande prisskillnader mellan länderna. ATL har på resans gång pratat med lantbrukare som lyckats bättre och det är inte heller säkert att Tyskland är det bästa inköpsstället. Hör gärna av er med egna erfarenheter av traktor- eller maskinimport.

ATL-traktorn är såld. Priset blev 150 000 kronor och nu ska den dra en rundbalspress och ett snöskär i Skövde.

Köparen heter Yngve Bergman. Han bor på gården Kyrkbolet i Värsås öst om Skövde. Han odlar lite spannmål på gården men de största intäkterna kommer från entreprenörsverksamheten. Yngve har grävmaskiner och utför alla möjliga markarbeten inför byggnationer. De flesta kunderna utgörs av lantbrukare. Firman heter Mark & Betong och han har även en snickare anställd. Förutom anläggningsjobben pressar han hö, ensilage och halm. Den förvärvade Massey Ferguson ska dra rundbalspressen. Vid ensileringen samarbetar Yngve med en kompis som kör inplastaren. På vintern utförs snöröjning till bostadsföreningar, industrifastigheter och till Skövde kommun. I trånga utrymmen kör Yngve med en terränghjuling med snöskär men där det är större plats ska den nya traktorn användas.
– Först tänkte jag sätta fronthydraulik på traktorn, men det blir nog billigare med en vanlig snöram, säger Yngve.
Vill du ha mer jobb?
– Nej det är fullt som det är.
I dag har Yngve en IH 1056, 105 hk och en MF 595, 88 hk. Eventuellt ska han sälja en av dem.
Varför fastnade du för vår MF?
– Jag har spanat runt och ringt på några traktorer som verkat intressanta, säger han.
I slutfasen hade han tre olika att välja mellan. De andra två var John Deeretraktorer. De låg lite högre i pris. Men det avgörande var att denna gick i 40 km/h tillägger han.

Ni som följt ATLs traktorimport i nummer 20 och 21 samt läst om transmissionshaveriet i nummer 28 vet att våra utlägg totalt ligger 30 000 kronor högre än försäljningspriset. Vår traktorimport blev med andra ord ingen lysande affär. Vi hade otur med transmissionen och i den reparationen ryms gott och väl de 30 000 kronorna vi tappat. Vid en jämförelse med andra begagnade affärer är det rimligt att anta att vår traktor trots allt betingar ett något högre pris. Ny koppling, ny snabbväxel, ny hydraulpump, nya däck och nyservad motor talar för det. Men ATL har ingen ambition att idka traktorhandel. Vi ville sälja den snabbt. Med en annons med priset 150 000 kronor fick vi flera samtal och affären var slutförd.

Även om ATL traktorn inte blev någon bra affär finns det ingen anledning att bli avskräckt för att leta efter begagnade traktorer i grannländerna. Under sommaren och hösten har tidningen fått många samtal från lantbrukare som handlat traktorer i Tyskland, Danmark och Storbritannien till bra priser. Egentligen borde inte priserna skilja mycket inom EU. Om det trots allt gör det är det inte den svenska maskinhandlarens fel. Han vill ju göra en så bra affär som möjligt. Det är du som kund som ska ställa kraven. Nästa gång du ska handla något, oavsett om det gäller traktorer, maskiner, gödning eller växtskyddsmedel, jämför priserna med grannländerna. Det är inte svårt. Med internet når man företag och annonser över hela världen.

Faktaruta:
Så här mycket har ATL:s traktor kostat.

Inköpspris traktor: 25 000 DEM kurs 4,73       118 250:-
Frakt till Sverige:                                                  8 000:-
Försäkring i väntan på registrering:                          354:-
Ny hitchkrok:                                                        5 000:-
Montering av hitchkrok och LGF-skylt:               8 000:-
Vägning:                                                                  100:-
Tillverkar intyg:                                                       500:-
Akut reparation vid besiktningen:                        1 600:-
Registreringsbesiktning:                                       1 575:-
Registreringsskylt:                                                     60:-
Transmissionsreparation:                                    32 236:-
Frakt till Skövde:                                                  3 500:-

Summa:                                                              179 175:-

Försäljningspris:                                                 150 000:-

Förlust:                                                                  29 175:-

Faktaruta: Massey Ferguson 3125 (ev. bild på traktorn)
Årsmodell: 1992
Timmar: 8179
Motor: 6 cyl Perkins, 93kW (126hk)
Transmission: 16 växlar fram och 16 växlar bak. Snabbväxel och separat fram och back.
Hjul: Goodyear, Fram 16.9R28 (70%) Bak 20.8R38 (95%)
Utrustning: Walterscheid snabbkopplingar i lyftarmarna, kompressor, elhydraulik, luftfjädrad förarstol, passagerarsäte, frontvikter.

Nationella särregler kräver tillverkarintyg för registreringsbesiktning av importtraktorer och nu ska ett nytt EU-direktiv försvåra ytterligare.    Mats Strömvall i Örebro är bekymrad. Han har köpt en begagnad Valmet 8400 i Danmark och nu kan han inte registreringsbesiktiga den i Sverige.  Anledningen är att han inte får tag i det tillverkarintyg som Svensk Maskinprovning, SMP kräver.  – På Valtra Traktor i Eskilstuna skyller de på att de inte sett traktorn och därmed inte kan skicka ett tillverkarintyg, säger Mats Strömvall.    Men den förklaringen håller inte enligt Pär A Thunström förbundssekreterare på Maskinbranschens Riksförbund, MBR.  – Det enda tillverkarintyget talar om är hur just denna traktorn såg ut när den lämnade fabriken, sen är det SMPs sak att undersöka att detta stämmer med verkligheten vid registreringsbesiktningen, säger han. Men Pär A Thunström menar att det trots allt är ett litet detektivarbete att hitta de nödvändiga uppgifterna och anser att ett skäligt pris för ett tillverkarintyg bör ligga runt 2 000 kronor.  Ray West, vd på Valtra Traktor, är inte emot importen i sig. – Ska någon importera en traktor är det ju bättre att det blir en Valtra än ett annat märke, säger han. Däremot efterlyser han enhetlighet i branschen och har väckt frågan i MBR. Blir det en rekommendation i MBR innebär det en prishöjning för vissa. I dag tar Agco och Söderberg & Haak endast 500 kronor för ett tillverkarintyg när det gäller deras fabrikat.  Deere & Co följer Motormännens Riksförbunds, MRFs, rekommendation att det är generalagenten i det exporterande landet som ska hjälpa till med tillverkarintyget. Det är på ett vis rimligt eftersom de är mest intresserade av affären, men det gäller att det blir rätt.  – Jag har faxat två gånger till Valtra i Danmark, men båda gångerna har jag fått fel handlingar, säger Mats Strömvall.  Det är fabriken som sitter inne med den exakta kunskapen och nu tänker Mats Strömvall vända sig till Valtra i Finland.  Beroende på traktorns ålder ställs olika krav på tillverkarintyget. Jan-Olof Nilsson på SMP berättar att om traktorn är äldre än 1988-års modell behövs inget intyg alls, mellan 1989 och 1995 behövs endast intyg att beläggen är asspetsfria och är modellen känd i Sverige har SMP alla uppgifter som behövs.  Men sen blir det värre. Är traktorn av årsmodell 1996 eller senare krävs många saker i intyget, bland annat uppgift om bromsar, buller och förarstol och från och med årsmodell 1999 tillkommer uppgifter som har med avgaskraven att göra. Tvärt emot grundtanken med EU blir det till nästa år troligtvis ännu svårare att importera traktorer. – Det kommer nya regler som ställer större krav där det troligtvis krävs ett besiktningsprotokoll som visar hur man fastställt tillverkarintyget, säger Jan-Olof Nilsson.  Vägverket utformar för närvarande de nya reglerna som kan träda i kraft redan den 1 januari 2005.