Sänk koldioxidskatten på diesel
Det anser Sveriges Åkeriföretag som har svarat på remissen om sänkt energiskatt på bensin och diesel. Det höga dieselpriset i Sverige är ett hot mot näringslivet och svensk konkurrenskraft vilket kräver åtgärder.
– Som åkerinäringens branschorganisation står vi bakom förslaget om sänkt energiskatt med 40 öre per liter från och med 1 maj 2022 men vi anser att ytterligare åtgärder behövs och vill att förslaget kompletteras med en stegvis sänkning av koldioxidskatten från 2022 fram till år 2030, säger Rickard Gegö, vd på Sveriges Åkeriföretag.
Sveriges Åkeriföretag anser att fler åtgärder behövs för att stärka svensk åkerinäring och näringslivets konkurrenskraft. När EU:s energiskattedirektiv har reviderats och beslutats så anser vi att Sverige ska implementera de mininivåer för skatt som gäller för drivmedel för yrkesmässig användning för godstransporter på väg.
– Drivmedelsskatter i Sverige bör inte vara högre än i det nya förslaget till energiskattedirektiv. De skattenivåer som föreslås i EU:s energiskattedirektiv bör vara harmoniserade mellan EU:s länder så att de inte ensidigt behöver höjas i Sverige, fortsätter Rickard Gegö.
Sveriges Åkeriföretag hade gärna sett en möjlighet till fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel. Men biodrivmedel har inte medgetts skattebefrielse i det nya förslaget. Sveriges Åkeriföretag anser även att den årliga BNP-indexeringen på bensin och diesel ska fasas ut.
Diesel i Sverige har blivit väldigt dyrt i ett internationellt perspektiv och innebär bland annat att godstransporter på väg har fått kraftigt ökade kostnader vilket påverkar näringslivet och svensk konkurrenskraft negativt. Sverige importerar en stor del av råvarorna för tillverkning av fossilfri diesel. Råvarorna är en bristvara som har blivit dyrare samtidigt som den andel fossilfri diesel som blandas enligt svensk reduktionsplikt idag har samma höga skatt som fossil diesel.
– Höga kostnader gör det inte lättare att ställa om transportsystemet när alternativen elektrifiering, vätgas med flera tekniska lösningar i stor utsträckning ännu inte har hunnit utvecklas för att i större omfattning bli ett ekonomiskt tillgängligt alternativ. En stor del av dagens befintliga fordonspark kommer att rulla år 2030. Höga kostnader får därför inte slå ut en fungerande produktion och infrastruktur för framtida användning av fossilfri diesel för godstransporter på väg, avslutar Rickard Gegö.