Den stigande räntan är en av orsakerna till att inflationen inte faller mer just nu.
Räntehöjningen som egentligen är till för att minska inflationen driver nu på den.

Inflationen var 10,5 procent i april i år, en minskning med 0,1 procent.
Men rensat från räntan var inflationen i april 7,6 procent. Det innebär att den ökande räntekostnaden är inflationsdrivande just nu och att stigande räntor påverkade inflationen negativt med nära 3 procent.
Man kan ju då fråga sig om Riksbanken gör rätt som höjt räntan i snabb takt, plus 3,5 procent från april år 2022 till samma månad i år.
Kanske skulle man stannat vid 2 procent och avvaktat ett drygt år för att se effekterna?
Hur räntechocken kommer att slå i slutändan är det ingen ekonom som vet.
Redan i år tror man att den påverkar tillväxten negativt.
Många hushåll har ett överskott och kan i stort sett konsumera som vanligt även med nuvarande ränta och andra har en buffert vilket innebär att konsumtionsminskningen blir ännu större nästa år jämfört med vad som skett hittills.
Vid den senaste räntehöjningen i april i år var styrelsen för Riksbanken inte helt överens och prognosen framåt var att det sannolikt blir en räntehöjning till i juli eller i september.

Ingen inflation
Inflationstalen är även det ett mycket trubbigt instrument.
Priser på livsmedel och energi har fallit den senaste tiden med besked och skulle inflationen jämföras en månad eller ett halvår tillbaka i tiden hade den sannolikt varit noll eller negativ i dag.
Även mot den bakgrunden är det olyckligt att Riksbanken höjer räntan i så snabb takt och så pass mycket.
Givetvis kan inte Sverige agera helt på egen hand när centralbanker i vår omvärld höjer räntan kraftigt, men problematiken är den samma i övriga nationer. Räntan skulle inte gått upp så snabbt och så mycket någon annan stans heller.
Ett stopp för räntehöjningar och en försiktig sänkning kommande vinter, typ till 3,0 procent i ett första steg, hade varit önskvärt för att inte riskera en total inbromsning, konkurser och arbetslöshet.