Arla lyfter i dag behovet av en nationell satsning på skolfrukost på Dagens Industris debattsida. Gratis frukost i landets skolor är en enkel men kraftfull reform som kan bidra till bättre hälsa, ökad jämlikhet och starkare skolresultat, skriver Cecilia Kocken chef för Arla i Sverige.

För åttio år sedan tog Sverige ett historiskt beslut. Riksdagen bestämde att de kommuner som erbjöd gratis skollunch skulle få stöd från staten. Det blev starten på en reform som inte bara mättade magar, den gjorde oss friskare, längre och rikare. En symbol för jämlikhet och framtidstro som än i dag är en självklar del av den svenska välfärden.

Nästa stora välfärdsreform
Inför valet 2026 är det dags för nästa steg. Vi uppmanar alla partier att överväga en nationell satsning på skolfrukost, en enkel men kraftfull reform som kan förbättra barns hälsa, lärande och jämlikhet. Dagens första måltid är avgörande för barn och ungas matvanor, välmående och skolresultat. Enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ökar antalet barn och unga som drabbas av sjukdomar kopplade till matvanor, som fetma, typ 2-diabetes, dålig tandhälsa, förstoppning och psykisk ohälsa. Det är en alarmerande utveckling som kräver betydligt mer politisk handlingskraft än vi hittills sett.

Frukostens betydelse i klassrummet
När frukosten uteblir får det direkta konsekvenser i klassrummet. Skolor som infört frukostservering vittnar om lugnare lektioner, bättre stämning och förbättrade skolresultat. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor att allt färre barn äter frukost. Det krävs inte mycket fantasi för att förstå vad som händer i klassrummen när elever börjar dagen på tom mage – eller med energidrycker och sötsaker som enda bränsle.
Ohälsa och sjunkande skolresultat är dyra räkningar för samhället att betala. En näringsrik frukost behöver inte kosta mer än några kronor, och vinsterna kan vara betydligt större. Forskning från Stockholms och Lunds universitet visar att varje satsad krona på skollunch gav Sverige mellan fyra och sju kronor tillbaka, och det är rimligt att tro att skolfrukost kan ha liknande effekter.
Arlas Frukostbarometer 2025  visar hur mycket frukosten betyder i praktiken: 69 procent av eleverna mår bättre och 62 procent har lättare att koncentrera sig när de ätit frukost. När morgonmålet uteblir känner sig över hälften trötta, och många får huvudvärk eller magont. Barometern visar också att nästan en tredjedel av eleverna tror att de skulle äta mer regelbundet om frukost serverades i skolan.

Ojämlika förutsättningar
Det finns många skäl till att barn hoppar över frukosten, och flera är kopplade till socioekonomi. Cirka en elev per klass uppger att de ofta eller ibland hoppar över frukosten för att det inte finns något att äta hemma. Inget barn ska börja dagen hungrigt på grund av ett tomt kylskåp.
Intresset växer, men politiken ligger efter. När Arla i år erbjöd skolor att testa frukostservering anmälde sig över 300 skolor, fler än någonsin tidigare. Skolorna ser både behoven och möjligheterna. Även genom vårt samarbete med Rädda Barnen, där vi stöttar deras frukostklubbar i socioekonomiskt utsatta områden, ser vi hur stor skillnad en enkel frukost kan göra. Barn som får börja dagen med mat i magen tillsammans med andra barn och vuxna blir både tryggare och mer fokuserade.
Gratis frukost i landets skolor är en enkel men kraftfull reform som kan bidra till bättre hälsa, ökad jämlikhet och starkare skolresultat. Det handlar om att ge alla barn samma chans att lyckas – oavsett var de bor eller vad de har i kylskåpet hemma.
Sverige har en stolt tradition av reformer som stärker barns hälsa och jämlikhet. Skollunchen var en sådan. Inför valet 2026 är det dags att visa samma handlingskraft igen genom att införa skolfrukost för alla elever. Det är en investering i både framtiden och rättvisan.

Artikeln är här återgiven i sin helhet.