Lägre och lägre pris medför att autostyrning med GPS inom kort är en utrustning som kan vara lönsam för alla. Prisskillnaden mellan de enklaste och de mest avancerade systemen är dock stor och behovet och gårdens storlek avgör vad man ska satsa på.
Det enklaste systemet för den som vill utnyttja satelliter för att styra traktorn över fältet kostar i dag endast cirka 9 000 kronor. Då har man en mottagare på hyttaket samt en monitor i hytten. I denna kan man lägga upp en linje och även ange en arbetsbredd. Med hjälp av lysdioder ser föraren hur han ska styra för att traktorn ska följa linjen. Noggrannheten är +/-20 centimeter i utrustningen och till det tillkommer förarens förmåga att köra rakt efter instruktionen.
Ett sådant system är lätt att räkna hem på en mindre gård och det duger utmärkt när man kör med växtskyddsspruta eller gödselspridare på en åker utan körspår, exempelvis en vall.
Den som investerat i autostyrning märker snart att det kan användas även till annat. Man kan lägga upp markvägen som en linje i monitorn, spara denna information, och därefter hitta rätt med snöplogen mitt i snöstormen utan att man behöver märka ut vägen med käppar.
När man planerar sin växtodling behöver man inte längre ut och gå över fälten när man mäter. Det är bara att köra med traktorn med autostyrning så mäter den alla sträckor man önskar i meter.
Utan att bli ruinerad kan man även köra med helautomatisk autostyrning med GPS till en kostnad runt 30 000 kronor, billigare om traktorn är förberedd från fabrik och dyrare om den inte är det.
Men det kan finnas anledning till att ha större noggrannhet än -/- 20 centimeter. Odlas potatis eller radgrödor måste man ner till +/- 2 centimeters noggrannhet för att traktorn ska kunna köra själv på åkern. Då krävs det en finare utrustning där autostyrningen är kopplad till traktorns styrsystem och även aktivt styr traktorn rätt. Detta kan ske genom ett integrerat system i hydrauliken eller i form av en elmotor som påverkar ratten mekaniskt i hytten. Det senare är en mindre investering, men om traktorn är förberedd för autostyrning från fabrik kan ett integrerat system vara väl så billigt.
Det man även måste har för att nå denna exakthet i styrningen är en korrektionssignal, så kallad RTK.
Traktorn har då två antenner på taket, en stor som tar in signaler från satelliter, precis som innan, och en liten mast som tar emot korrektionssignalen från basstationen.
Korrektionssignalen är nästan det mest kostsamma i dag. Investerar man 200 000 kronor i en modern utrustning blir den årliga kostnaden cirka 20 000 kronor för ränta, avskrivning och eventuellt underhåll.
Kostnaden för korrektionssignalen beror på vilken lösning man valt, något som påverkas mycket av var man är verksam. På en del platser finns det maskinåterförsäljare som investerat i basstationer och som låter sina kunder abonnera på korrektionssignal till sin RTK-utrustning. Detta kan då kosta runt 10 000 kronor per år.
På vissa platser finns sedan tidigare organisationer utanför lantbruket som även de använder RTK i sin verksamhet. I Sverige finns Lantmäteriet som hyr ut RTK-signal till lantbrukare i områden där de har master. Uthyrningen sker till självkostnadspriset 15 000 kronor per år.
Finns inte möjligheten att abonnera på korrektionssignal måste man investera i en egen sändare. En god idé är då att köpa en mobil så att man kan flytta den med sig om man exempelvis ska köra åt en annan lantbrukare en bit längre iväg från brukningsenheten. En mobil basstation kostar cirka 150 000 kronor.
Den som kör maskinstation bör naturligtvis kontrollera hur man ska lösa det med korrektionssignalen på alla platser man har kunder. Köper man ett system med landstäckande basstationsnät kan man bara byta kanal på mottagaren i traktorhytten efterhand som man kommer in i ett arbetsområde med en ny mast. Har man en egen mobil basstation tar man med sig den till respektive fält man ska arbeta vid och placerar denna i fältkanten.
Nästa steg för att underlätta, effektivisera och göra arbretet mer exakt är att koppla ihop autostyrningen med traktorns vändtegsautomatik. Den senare är ju en funktion för att automatiskt utföra alla manövers på vändtegen, som lyfta plogen, minska farten, vända plogen, sänka plogen och öka farten. Några fabrikat kan i dag även styra traktorn runt på vändtegen med hjälp av autostyrning med GPS och RTK och då har man ett fullständigt helautomatiskt system som skulle kunna klara sig helt utan förare i hytten.
Intäktssidan i kalkylen är minskad bränsleförbrukning och mindre förbrukning av växtskyddsmedel, utsäde och gödsel till följd av ingen överlappning.
Köper man en av de dyraste utrustningarna, det vill säga autostyrning med GPS och RTK helt integrerat i traktorn uppgår investeringen till drygt 190 000 kronor och till det kommer ett årligt abonnemang på korrektionssignal för cirka 10 000 kronor. Totalt kostar denna utrustning cirka 38 500 kronor per år vilket innebär att den går att räkna hem redan på en 100 hektar stor gård då kostnader för bränsle, arbete, utsäde, gödsel och växtskyddsmedel minskar med i snitt 10 procent, det vill säga till ett värde av cirka 45 000 kronor.

Det finns många typer av monitors, men det är en fördel om skärmen har lite storlek då det blir lättare att göra inställningar samt följa arbetet.