Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2026 flera satsningar för att stärka hela livsmedelskedjan och främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat föreslås en ersättning för mjölkkornas bete, jordbruksstöd i norr, förstärkning av lantbruksråd vid våra ambassader utomlands samt att främja fiske till livsmedel.

Satsningarna som presenterades på en pressträff i går uppgår till totalt 489 miljoner kronor för år 2026.
– Regeringen vill se mer svensk mat på tallriken, både i Sverige och utomlands. Våra livsmedelsproducenter ska få bättre villkor att konkurrera och målet för regeringen är tydligt – produktionen av livsmedel ska upp. I dag har vi gett viktiga besked om satsningar som kan bidra till det, till exempel 1000 kronor per mjölkko som en kompensation för Sveriges beteskrav och att det nationella stödet till bönder i norra Sverige höjs. En starkare matproduktion ger ett starkare försvar av vårt land, säger Peter Kullgren, landsbygdsminister.
– När livsmedelsexporten ökar får vi också en mer lönsam och robust livsmedelsproduktion vilket är bra för svenska livsmedelsproducenter och svensk ekonomi. Starka och lönsamma företag, inte minst livsmedelsföretag, är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar och beredskap, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.
– Det kan se ganska olika ut vad som begränsar livsmedelsproduktionen för olika producenter. Jag är glad att vi har tagit fram denna palett av åtgärder i budgeten och några till, som underlättar vid ett stort antal av dessa begränsningar. Men arbetet fortsätter för att underlätta de begränsningar som finns kvar, säger Staffan Eklöf, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
– Tillgång till rätt kompetens i hela landet är avgörande för klimatomställningen, den svenska livsmedelsproduktionen och vår livsmedelsberedskap. När SLU nu får möjlighet att utbilda fler stärker vi både de gröna näringarna och beredskapen. Viktiga satsningar för jobb och tillväxt, inte minst på landsbygden, säger Elin Nilsson, landsbygdspolitisk talesperson för Liberalerna.

Satsningar som bidrar till Livsmedelsstrategin 2.0
EU-kommissionen har öppnat för en möjlighet att ersätta jordbrukare för nationella djurskyddskrav som är mer långtgående än EU-lagstiftningen. Det är en fråga som den svenska regeringen drivit och nu fått gehör för. Regeringen avser därför att år 2026 förstärka nuvarande djurvälfärdsersättning med kravet på bete till mjölkkor och tillför 282 miljoner kronor årligen 2026 och 2027, förutsatt att kommissionens förslag beslutas. En betesersättning ger mjölkföretagarna i Sverige bättre förutsättningar för en lönsam och konkurrenskraftig produktion.
Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige är avgörande för en bibehållen jordbruksproduktion i hela landet och bidrar till öppet odlingslandskap, levande landsbygd och stärkt försörjningsförmåga. Regeringen vill därför förstärka stödet med 120 miljoner kronor årligen under perioden 2026–2028. Åtgärden är en viktig del i Livsmedelsstrategin 2.0 för att kunna nå strategins mål om en ökad livsmedelsproduktion i hela Sverige.
I budgetpropositionen för år 2026 tillförs finansiering till nya lantbruksråd med 10 miljoner kronor årligen. De nya lantbruksråden i Washington och Seoul kommer att arbeta exportfrämjande, bistå svenska företag och organisationer i arbetet med marknadstillträden av livsmedels- och jordbruksprodukter, bevaka regelutveckling samt främja svenska intressen. Rådet i Seoul kommer även arbeta mot den japanska marknaden. Att stärka exporten av svenska livsmedel är en viktig del av Livsmedelsstrategin 2.0 då det bidrar till att svensk livsmedelsproduktion växer.
Regeringen föreslår även en reform för en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan. Reformen kommer att underlätta för livsmedelskedjans företag och stärka deras konkurrenskraft. Förslaget innebär att det under 2026 tillförs 50 miljoner kronor fördelat på Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Satsningar inom fiskenäring, gröna näringar och smittskyddsarbete
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2026 att Jordbruksverket förstärks med 7,5 miljoner kronor i syfte att främja och utveckla svensk fiskerinäring och vattenbruksverksamhet. Förstärkningen innebär att Jordbruksverket kan fortsätta arbetet med att främja småskaligt kustfiske och att öka andelen av svenska landningar som nyttjas som livsmedel, det vill säga arbete med hela den blå värdekedjan.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tillförs 10 miljoner kronor från år 2026 som förstärkt finansiering för Grogrund som är ett kompetenscentrum för växtförädling. Satsningen möjliggör en utökad ambitionsnivå och stabil planering, vilket bidrar till att det utvecklas nya sorter och grödor att odla i Sverige. Ett förändrat klimat innebär att grödor behöver anpassning till förekomst av nya och fler skadegörare och sjukdomar samt bli mer tåliga mot exempelvis torka och översvämning.
Utöver förstärkningen för Grogrund föreslås även att SLU får 4,5 miljoner kronor för två utbildningssatsningar år 2026. Det handlar om 2 miljoner kronor för ett naturvetenskapligt basår i norra Sverige med en grön profil samt 2,5 miljoner kronor för en påbyggnadsutbildning i livsmedelsberedskap och livsmedelsförsörjning. Detta för att kunna möta den efterfrågan som finns i samhället i stort och i de gröna näringarna specifikt.
Regeringen föreslår även en förstärkning med 5 miljoner kronor 2026 för att bygga upp en övervakning av vektorer samt förebygga och hantera smittsamma sjukdomar. Fästingar, knott och myggor är exempel på vektorer som kan sprida smittor. På senare tid har vektorburna smittor pekats ut som ett ökande hälsohot i Sverige med potentiell påverkan på såväl folkhälsa som djurhälsa.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.