– Vi har inte fått information om detta tidigare, men nu för vi en nära dialog med Näringsdepartementet, berörda myndigheter och andra samarbetspartners. Viltövervakningen är en viktig del av sjukdomsövervakningen som vi i nuläget inte kan genomföra. Vi har även internationella åtaganden som vi nu inte heller kan utföra. Vi hoppas att detta får en skyndsam lösning, säger Jens Mattsson, generaldirektör vid SVA.
Uppdraget finns inte med i nya regleringsbrevet
Sedan många år tillbaka har SVA fått öronmärkta medel för viltsjukdomsövervakningen (4 miljoner kronor år 2018), men i årets regleringsbrev från övergångsregeringen finns inte det uppdraget med. Detta innebär att merparten av all viltsjukdomsövervakning nu avbryts hos myndigheten. En del andra viltövervakningsprojekt har annan finansiering och kommer inte att påverkas.
– Vi kommer inte att kunna upptäcka sjukdomsutbrott hos vilda djur när vi inte har en finansiering för övervakningen. Till exempel om det dör många vilda djur kan vi inte säga vad det beror på, säger Erik Ågren, veterinär och chef för SVA:s viltsektion.
SVA kommer inte att ta prover eller genomföra analyser på vilda djur. Möjligheterna är nu begränsade för övervakning av sjukdomar som till exempel fågelinfluensa och avmagringssjuka (Chronic wasting disease), afrikansk svinpest, duvpest och kaningulsot. Detta kan även komma att påverka SVA:s övervakning av zoonoser, bland annat dvärgbandmask hos rävar och vargar, rabies hos fladdermöss och salmonella hos småfåglar.
Övervakningen har pågått sedan slutet av 1940
SVA är det enda laboratoriet i Sverige som har samlad kompetens och verksamhet för en nationell viltsjukdomsövervakning. Denna kompetens har byggts upp sedan slutet av 1940-talet.
– Nu tappar vi också kontakten med vårt viktiga nätverk med jägare och allmänheten som skickar in prover och djurkroppar till myndigheten för analys, vilket är grunden för SVA:s viltövervakning. Det är historiskt att vi nu måste ta en paus i detta arbete, säger Erik Ågren. |
