En ny kartläggning genomförd av RISE på uppdrag av BioInnovation ger en övergripande bild av kolflöden i de skogsbaserade värdekedjorna i Sverige år 2020. Studien visar att det finns stor potential för ökat resursutnyttjande inom skogsindustrin.

I Sverige baseras en stor del av den framväxande bioekonomin på skoglig biomassa. Men hur ska biomassan räcka till allt? RISE har fått i uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation att kartlägga de skogliga biogena kolflödena för att identifiera hur resurseffektiviteten i Sveriges bioekonomi kan öka. Fokus ligger på biomassans innehåll av förnybara kolatomer. På detta sätt vill innovationsprogrammet identifiera var framtida satsningar på forskning och innovation kan göra störst nytta.
– För att fasa ut fossil råvara behöver vi använda den biomassa vi har tillgång till på ett klokt sätt som skapar högsta möjliga värde. Denna områdesanalys visar tydligt hur kolflödena ser ut i det komplexa systemet, från avverkning av skog via industriella tillverkningsprocesser till användning, återvinning och förbränning, och sätter det i relation till den mängd skogsråvara och produkter som går på export och import, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef för BioInnovation.

Nya produkter av skogsindustrins biprodukter 
Dagens processer är utformade för att producera största möjliga mängd sågade trävaror av vedråvaran. Klena delar av trädet och rester från sågverken blir till allra största del massa till papper och kartong. Överblivna och svårprocessade delar som bark och spån kan användas i energiapplikationer. Kartläggningen visar att det finns potential till ännu högre resursutnyttjande inom skogsindustrin. För detta krävs teknikutveckling för att minska dagens nödvändiga förbränning kopplat till den konventionella kemikalieåtervinningscykeln samt en kommersialisering av processer som omvandlar skogsindustrins biprodukter, såsom bark, sågspån, lignin, grenar och toppar, till nya produkter.
– I rapporten har vi listat vilka möjligheter, i stort och smått, som vi ser och som även pekats ut av olika värdekedjors industrirepresentanter i de samtal vi har haft, säger projektledare Stefan Svensson på MoRe Research/RISE.

Rapporten visar att störst potential för att ännu bättre tillvarata kol i det totala systemet finns i massabrukens kemikalieåtervinning, där en stor del av råvaran används till energiförsörjning. För att möjliggöra att detta kol i större utsträckning än idag i stället kan ingå i kolinnehållande produkter krävs teknik som gör att bruken kan hantera energiförsörjning och kemikalieåtervinning utan förbränning. Det finns ett flertal lovande tekniker som är relativt välutvecklade men behöver demonstreras i stor skala.
– Rapporten bidrar med en tydlig bild av de stora produktflödena som exporteras och tydliggör andelen av vedråvaran som blir till koldioxid. Där skulle det vara intressant att utforska radikalt ny processutveckling som kan öka andelen av råvaran som omvandlas till värdefulla produkter, säger Sverker Danielsson.

Fakta: Biogena kolflöden
Under 2020 avverkades skog motsvarande 19 miljoner ton (Mt) kol i svenska skogar, fördelat på 9 Mt sågtimmer, 8 Mt massaved, samt 2,4 Mt brännved och restprodukter. Därutöver importerades motsvarande drygt 1,9 Mt kol i form av ved. Av de skogsbaserade råvarorna gick ungefär 10 % till energisektorn och 90 % till sågverk och massa-/pappersbruk.