En ny förstudie ger belägg för att måltiden är en av skolans mest underutnyttjade pedagogiska resurser. Trots att måltiden når varje elev varje dag används den sällan som en del av undervisningen. Samtidigt visar både forskning och praktiska exempel att måltiden, rätt använd, kan stärka elevers lärande, matvanor och förståelse för samband mellan hälsa och hållbar utveckling.

Förstudien rekommenderar i sin slutrapport att skolmåltiden skrivs in i läroplanen och vill även att en testbädd etableras för att utvärdera en ny modell: Matoteket som ämnesövergripande lärmiljö.

Skolmåltiden saknar tydligt undervisningsmandat
Rapporten, som publiceras av samverkansprojektet Policylabbet Offentlig Måltid*, visar att skollagen och läroplanen idag inte ger skolor tillräckligt stöd för att använda måltiden som en integrerad del av undervisningen. Måltiden följs främst upp utifrån näringsinnehåll, vilket leder till stora skillnader mellan skolor och kommuner i hur de nyttjas pedagogiskt.

Samtidigt pekar förstudien på stora möjligheter. Skolmåltiden har potential att stärka elevers förståelse för hälsa, hållbar utveckling, kultur och identitet. Den kan bidra till studiero, ökad likvärdighet och bättre matvanor. Den kan också bygga broar mellan pedagogik, elevhälsa och måltidsorganisation. Det är utifrån denna helhetsbild som förstudien landar i att läroplanen är den mest strategiska hävstången för förändring i hur de omfattande investeringar som görs i skolmåltider kan nyttjas pedagogiskt.

– I dag är skolmåltiden en miljö där nästan alla elever äter, men där lärandet sällan är organiserat eller kopplat till skolans kunskapsmål. När vi kopplar undervisning till något så konkret som maten på tallriken får eleverna en chans att förstå samband som annars förblir abstrakta. Det är dags att ge skolmåltiden det mandat som krävs för att bidra till lärande, hälsa och likvärdighet, säger Anna Lindelöw Mannheimer, projektledare för förstudien tillika grundare av den ideella organisationen Frisk Mat.

Modellen som föreslås: “Matoteket”
Genom att testa flera framtidsscenarier har arbetsgruppen landat i en rekommendation om att testa och beforska en implementering av “Matoteket”, en ämnesövergripande lärmiljö där måltiden används som en konkret utgångspunkt för tvärvetenskaplig undervisning. Modellen går ut på att alla elever i grundskolan har en schemalagd lektion i veckan, under lunchtid, där de arbetar med allt från biologi och samhällskunskap till matematik och värdegrund. På samma sätt som biblioteket är skolans rum för språk och informationssökning, fungerar Matoteket som ett rum för lärande om hälsa, hållbarhet, kultur och demokrati, integrerat i elevernas vardag.

– Genom framsynsmetodik kunde vi synliggöra hur olika möjliga framtider faktiskt påverkar styrning, kompetenser och vardagspraktik. Det blev tydligt för projektdeltagarna att läroplanen inte bara beskriver undervisningens innehåll, utan även skapar riktning, mandat och struktur för hela skolans organisation, säger Kajsa Lindström, innovationsledare och tjänstedesigner vid Beteendelabbet.

Policylabbet Offentlig Måltid avser nu att söka forskningsmedel för att genomföra ett test av Matoteket i verklig skolmiljö, med start under 2026.

– Forskningen visar tydligt att skolmåltiden rymmer en stor pedagogisk potential som i dag inte tas tillvara. Vi behöver nu studera hur Matoteket-modellen fungerar i praktiken. Det handlar både om effekter för elevers matvanor, trygghet och lärande, och om vilka organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska bli långsiktigt hållbart, säger Maria Waling, ansvarig forskare i projektet vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet.