Skyddad gård i Leksand
Normansgården är tidstypisk och speglar hur småjordbrukarnas boende såg ut i Siljanstrakten fram till början av 1900-talet. Idag finns det få mindre och välbevarade bondgårdar kvar runt Siljan. Därför har länsstyrelsen nu valt att byggnadsminnesförklara gården.
Normansgården ligger i Norr Bergsäng, i den bytäta sluttningen ner mot Siljan. Här är det vanligt att gårdarna ligger ovanför högsta kustlinjen, på platåer eller höjdryggar i landskapet där jordmånen är god.
Byggnadernas placering som i en gårdsfyrkant är typiskt för timmerhuskulturen i Dalarna, där timmerstockarnas material och dimensioner fått styra utseende och storlek på husen. Samtliga hus på Normansgården är uppförda i liggtimmer och har sadeltak med lertegeltäckning. Själva stugan är målad med Falu rödfärg medan uthusbyggnaderna är ofärgade.
– Vår avsikt med byggnadsminnesförklaringen är framförallt att bevara de exteriöra egenskaperna som har ett tydligt värde för landskapsbilden, berättar Anders Gottberg, antikvarie på Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Normansgården ägdes tidigare av Leksands kommun, som i slutet 1990-talet genomförde det senaste renoveringsarbetet på gården. Idag tillhör Normansgården Ulrika Nisser, bördig från Grycksbo och boende i Uppsala, och Peter Broman, Stockholm. Den nyttjas som fritidsbostad och de nya ägarnas ambition är att bevara och förvalta det kulturarv som gården utgör.
Om byggnadsminnen
Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser för varje byggnadsminne.
Det är länsstyrelserna som beslutar om en byggnad eller anläggning ska förklaras för byggnadsminne. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. De som äger ett byggnadsminne har möjlighet att söka bidrag för de antikvariska överkostnader som kan uppstå vid till exempel restaurering. Det finns idag ca 2 200 byggnadsminnen i Sverige.