Det går snabbt efter att en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut. Forskare vid Linnéuniversitet har undersökt detta.

– Det tar ungefär åtta till tretton år, beroende på i vilken del av Sverige skogen finns. Och detta motsvarar inte mer än 15 procent av den normala omloppstiden, som är 60–90 år i södra och mellersta Sverige.

Det svarar Achim Grelle, lektor på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet. Och det han svarar på är en fråga som debatterats allt flitigare på senare tid: Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog blir en så kallad nettosänka igen, alltså att skogen tar upp mer koldioxid än den släpper ut?

– Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen, säger Achim Grelle.

Åtta till tretton år är alltså det korta svaret. I en längre nyhetsartikel på Lnu.se utvecklar Achim Grelle studiens forskningsresultat.

Studien visar bland annat att:

Den brukade skogen i södra och mellersta Sverige är en kolkälla under en relativt liten del av sin omloppstid.
Mer produktiva skogar blir kolsänkor snabbare och har i regel även kortare omloppstider än mindre produktiva skogar.
Kolbalansens återhämtning tar cirka 15 % av omloppstiden, oavsett produktivitet.
Vill man påskynda återhämtningen genom gödsling riskerar man inte att öka utsläppen av metan och lustgas nämnvärt.