Försäljningen av traktorer och lantbruklsmaskiner har hållit goda nivåer under de senaste två och ett halvt åren, präglad av de ekonomiska kriserna efter Covid-pandemin och kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Under de nio månaderna från januari till september 2022 låg marknaden kvar på högre volymer än före pandemin 2020, även om sektorn mellan slutet av detta år och första delen av 2023 kommer att påverkas av inflationen.

De ekonomiska kriser som har drabbat den globala ekonomin under de senaste två åren har inte lyckats stoppa utvecklingsprocessen för mekanisering av jordbruket. År 2020, härjad av Covid-pandemin med det påtvingade produktionsstoppet och avmattningen av hela systemet för handel, transport och logistik, höll världstraktormarknaden bra överlag och stängde med en ökning på 7,7 % (2 200 000 nyregistrerade traktorer) ). Under 2021 skedde en markant återhämtning, med påfallande ökningar i USA (+10%), Indien (+13%) och Europa (+16,6%), en expansiv fas som uteslöt Kina, som fortfarande brottas med Covid-nödsituationen och relaterade restriktioner, samt en dålig inhemsk ekonomisk situation. Sammantaget växte marknaden för jordbruksmaskiner med cirka 13 % 2021.

Även i år, inför den allvarliga politiska och ekonomiska kris som kriget mellan Ryssland och Ukraina orsakade, med den häpnadsväckande ökningen av inflationen, energikostnaderna som stiger till otänkbara nivåer och de fortsatta svårigheterna med tillgången på järn och plastråvaror, såväl som kostnader för logistik och transporter, höll jordbruksmaskiner en god försäljningsnivå. Under de nio månaderna från januari till september 2022 – det här är siffrorna som släpptes av FederUnacoma i Bologna, under presskonferensen som presenterade EIMA International – indikerar försäljningen i Indien ett antal traktorer som uppgår till 665 tusen enheter, vilket motsvarar en minskning med bara 2,3 % jämfört med samma period 2021. Under samma period registrerade den amerikanska marknaden 210 tusen enheter, en minskning med 14,3 % jämfört med 2021 men med en försäljningsvolym som fortfarande är högre än nivåerna före Covid. Den europeiska marknaden verkar också vara på respektabla nivåer, även om den lider av försämringen av den allmänna ekonomiska situationen (-7,6 % under de första nio månaderna 2022). Ledande länder som Tyskland och Frankrike håller sig hyfsat bra under de nio månaderna: Tyskland noterar en minskning av traktorer med 7,4 % och bibehåller en försäljningsvolym (23 400) högre än nivån före Covid 2019. Frankrike noterade en minskning med 4,5 % (23 500 enheter, högre än siffran före Covid för 2019), medan mindre marknader som Tjeckien, Ungern, Serbien och Kroatien visade en märkbar ökning. Ett separat fall måste göras för Kina, där marknaden fortsätter sin negativa fas 2022, orsakad av ogynnsamma allmänna ekonomiska förhållanden (-1 % traktorförsäljning under Q1 2022 efter -20 % 2021).

– Den övergripande marknadstrenden bekräftar att efterfrågan på jordbruksmekanisering nu är en konstant i det världsekonomiska scenariot, konstaterade FederUnacomas president Alessandro Malavolti
Han berättar vidare att även om den allmänna ekonomiska situationen, inflationen och den restriktiva politik som genomförs av regeringar, såväl som den ev. minskad lönsamhet inom jordbruket på grund av ökade produktionskostnader, kan inte undgå att väga in på årets budget och på de första månaderna nästa år. Förväntningarna från lantbruksmaskinföretag är att marknaden snabbt kommer tillbaka på rätt spår så snart den ekonomiska situationen förbättras. När allt kommer omkring kommer jordbrukssektorn att växa globalt de kommande åren, för att möta behoven hos en befolkning som kommer att öka från 7,8 miljarder år 2021 till 8,6 miljarder år 2031 (nästan en miljard mer på bara tio år).

Inom det kommande decenniet beräknas den globala jordbruksproduktionen växa med 17 %, främst driven av Kina, följt av Indien och de andra Asien-Stillahavsregionerna, medan Afrika söder om Sahara också kommer att se sin produktionskapacitet öka. Ökad avkastning förväntas leda till tillväxt i spannmålsproduktionen, även om köttet kommer att se de största framstegen, med fjäderfä som växer med +16% under de kommande tio åren och fläsk med +17%. Sammantaget beräknas världens köttproduktion nå 377 miljoner ton (+15 %) år 2031, för att möta en efterfrågan som främst kommer från utvecklingsländer såväl som från tillväxtländer. Jordbruk och djurhållning kommer att ha en bredare geografisk spridning – detta är scenariot som beskrivs i OECD- och FAO-rapporterna – eftersom många länder kommer att tendera mot större autonomi när det gäller leveranser, vilket delvis minskar beroendet av planetens fem nuvarande stora producenter, nämligen Kina, USA stater, Europeiska unionen, Brasilien och Ryska federationen. Om teknik i tillväxt- och utvecklingsländer främst syftar till att öka produktionen – det observerades slutligen under konferensen – i mer avancerade länder, och särskilt i Europa, är tekniska innovationer främst inriktade på miljömässig hållbarhet och bevarande av naturresurser, enligt modell som sammanfattats i Green Deal och gjorts operativ med åtgärderna i den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Mot denna bakgrund bedöms marknaden för mekanisering av jordbruket kunna växa kraftigt under de kommande åren. Exportplaneringsdata om världshandeln med jordbruksmaskiner tyder på att denna förväntas växa mellan 2023 och 2026 med 5,7 %.