Vi befinner oss nu i en avslutande fas vad gäller räntehöjningar i såväl USA som i Europa. I USA räknar marknaden med en sista höjning på 0,5 procent och i Sverige har Riksbanken, vid den senaste höjningen nu i november, aviserat att det kan handla om plus 0,3 procent i februari nästa år.

I en artikel i Effektivt Landbrug berättar chefsekonom Jens Schjerning på Agrocura att det handlar om maximalt 1 procent till upp såväl i USA som i Europa och sen kommer räntan att falla tillbaka igen. På Agrocura tror man att räntan faller tillbaka i USA redan under nästa år.
Svenska banker tror på en räntenedgång i Sverige under 2024 medan svenska Riksbanken meddelar att räntan sänks tidigast år 2025.
Att det skiljer mellan budskapen är inte så märkligt. USA har gått i täten med räntehöjningar och då är det rimligt att de även är först i ledet när det vänder neråt. Inflationen har också minskat mer i USA under hösten än i Europa.
För Riksbankens del handlar ju räntevapnet om att sätta skräck i marknaden och bland konsumenter för att få återhållsamhet och på så vis få ner inflationen. Om man höjer räntan men i samma mening säger att den snart sänks blir effekten mindre jämfört med att informera om att den ska vara hög under lång tid. Lever folk efter Riksbankens prognos kan således bankernas stämma och tvärt om.
Hur mycket räntan faller är svårt att bedöma. För ett drygt år sedan kunde man binda räntan till 1 procent i fem år för ett bottenlån. Då trodde inte många på en ränteuppgång och få band räntan. För bottenlån i dag är cirka 80 procent rörligt i Sverige. En femåring med 1 procent ränta är det nog många som skulle vilja haft i dag. Från 2021 till 2026 hade suttit fint i den situation marknaden befinner sig i just nu.