Generationsskiften inom lantbruket har avgörande betydelse på flera nivåer.  För det enskilda företaget, för svensk livsmedelsproduktion och för en levande landsbygd. De stöd som inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska underlätta för unga att bli lantbrukare är viktiga men kan utvecklas ytterligare. Det framgår av en ny utvärdering som Jordbruksverket publicerade i går.

Utvärdering undersöker tre av stöden inom den gemensamma jordbrukspolitiken som är särskild avsedda att underlätta för unga personer att bli lantbrukare, och om de är utformade på ett relevant sätt för att möta de ungas behov.
I Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (2023–2027) finns det två stöd som särskilt syftar till att underlätta generationsskiften. Dessa är startstödet och det kompletterande inkomsstödet till unga lantbrukare. Därtill gynnas även unga av en högre stödandel inom investeringsstödet för ökad konkurrenskraft.

Ungas främsta behov är kopplade till kapital
Av de som har svarat på utvärderingens enkät värderar 70 procent tillgång till kapital som det största behovet hos unga som vill starta eller ta över en lantbruksverksamhet. Andra behov som lyfts är tillgång till mark, mentorskap och rådgivning, social hållbarhet och att det ska vara enklare att söka stöd.
De tre stöden som har utvärderats har i syfte att tillgängliggöra kapital och upplevs i stort som positiva bland de som bidragit med information till utvärderingen.
– Samtidigt pekar utvärderingen på att det finns förbättringspotential. Det handlar både om att utveckla de tre stöden som utvärderats, men också genom att rikta stöd för de behov som inte kopplar direkt till ekonomisk hållbarhet eller kapitalbehov, exempelvis mentorskap och rådgivning, säger Isabelle Jensen, utredare på Jordbruksverket.

Olika betydelse beroende på sektor
De tre stöden är alla uppskattade bland de unga lantbrukare som kommit till tals i utvärderingen, men stödens betydelse och upplevda relevans varierar mellan näringarna.
Lantbrukare beskriver att stöden gör mindre skillnad i samband med generationsskifte på grund av sektorns höga kapitalkrav, medan stödmottagare inom trädgård och rennäring anser att stöden har större betydelse.
Startstödet har större betydelse för stödmottagare inom trädgårdsnäringen än för stödmottagare inom jordbruk.
Inkomststödet till unga, som är arealbaserat, har större betydelse bland stödmottagare inom jordbruk jämfört med de inom trädgårdsnäringen.
Bättre möjlighet för små verksamheter
Utvärderingen lämnar flera rekommendationer på hur stöden som utvärderats potentiellt skulle kunna utvecklas för att bättre möta de behov som lyfts av utvärderingens respondenter och informanter. Exempelvis upplevs inkomststödet till unga som ett enkelt och förutsägbart stöd. Enligt utvärderarna påverkar tillgången till inkomststöd till unga beslutet att starta eller ta över en lantbruksverksamhet.
– Utvärderingen visar dock att inkomststödet till unga kan bli mer relevant för fler om det justeras så att det bättre gynnar de som har mindre verksamheter med mindre arealer, och de som vill starta småskaligt för att långsamt bygga upp verksamheten säger Isabelle Jensen.
På samma vis upplevs den högre stödsatsen inom investeringsstödet för ökad konkurrenskraft som ett viktigt ekonomiskt tillskott vid investeringar som är viktiga för en ny, ung lantbrukare. Men det finns krav som innebär att ett minimibelopp för en investering för att investeringen ska vara stödberättigad. För att stärka fler typer av lantbruksverksamheter, föreslår utvärderingen att även mindre investeringar kan berättiga till stöd – investeringar som är kritiska för nya och små verksamheters lönsamhet.

Startstöd till fler
Utvärderarna rekommenderar att budgeten för startstödet bör höjas, så att flera kan få stöd. Det är idag många som får avslag på sin ansökan, även bland de som uppfyller kraven. Detta skapar oförutsägbarhet, menar utvärderarna, vilket gör att stödet i sig inte är en bidragande faktor för unga att fatta beslut om att inleda ett generationsskifte. Dessutom är kapitalbehovet som störst i den inledande fasen av ett generationsskifte, medan startstödet så som det är utformat idag, först kommer unga till dels när generationsskiftet är genomfört.
Startstödet så som det är utformat idag driver alltså inte generationsskiften framåt och det bidrar inte till att locka nya unga lantbrukare. Däremot underlättar stödet när generationsskiftet redan är genomfört, genom att bidra med likviditet och kapital under den initiala utvecklingsfasen.