Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.

Kartläggningen ingår i den större utredningen om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen som Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter lämnat till regeringen.

Som grund för kartläggningen och analysen har Jordbruksverket intervjuat ett knappt 30-tal företag inom växtodling och animalieproduktion. Företagen har utifrån ett scenario, som leder till att Sverige befinner sig i höjd beredskap, fått skatta sin förmåga att fortsätta producera livsmedel, vilka beroenden och sårbarheter som finns, samt hur möjligheten att snabbt ställa om sin produktion ser ut.

– En av våra slutsatser är att det är svårt att dra generella slutsatser kring företagens förmåga, eftersom de ser så väldigt olika ut. De finns på olika platser i landet, verkar inom olika produktionsgrenar, har olika ekonomiska förutsättningar och är olika förberedda, säger Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.

Potatis och lök
Mest känsliga är företagen för störningar som bortfall av el och drivmedel, följt av transporter och arbetskraft. Samtliga produktionsinriktningar är också beroende av insatsvaror.

– Spannmålsproduktionen är tryggare eftersom vi till stor del kan producera eget utsäde i Sverige. Grönsaksproduktionen är mer känslig eftersom vi inte har eget utsäde på samma sätt. Får- och nötproduktionen är också relativt säker utifrån att man där har ett mindre beroende av olika typer av insatsvaror, säger Rebecca Hymnelius.

En viktig aspekt för att avgöra om företagen har förmåga att fortsätta producera livsmedel under höjd beredskap handlar också om deras möjlighet att ställa om sin produktion. Inom grönsaksodlingen finns det möjlighet att ställa om till de grönsaker som efterfrågas vid en kris eller ett krig. Det skulle exempelvis gå att ställa om till potatis och lök om behovet finns. Även inom animalieproduktionen finns utrymme för att ställa om produktionen, men möjligheterna och kostnaderna varierar mellan olika sektorer.

Så vill företagen öka robustheten
I kartläggningen har de intervjuade företagen också fått ge förslag på vilka åtgärder de ser som viktiga för att kunna öka sin robusthet. En del åtgärder är förslag på gårdsnivå, medan andra är lösningar på problem som måste lösas på samhällsnivå.

Exempel på förslag på åtgärder från de intervjuade företagen:

Investera i reservkraft, lagringskapacitet för drivmedel, biogasanläggningar, gengaspannor, solceller och eldrivna maskiner för att minska sårbarheter och beroenden kring el, drivmedel och andra energislag.
Ställ om till system som är mindre beroende av importerade insatsvaror.
Öka lagringen av varor både på gårdar och mer centraliserat.
Undersök orsaken till varför lantbruksföretag har svårt att hitta personal och tydliggör vad som ska gälla för personalen vid höjd beredskap.
Ett gemensamt ansvar
Kartläggningen och analysen är inlämnad till regeringen. För Jordbruksverkets del kommer innehållet också att användas i andra pågående uppdrag kopplade till rådgivning och investeringsstöd.

– Primärproducenterna har absolut ett ansvar för Sveriges livsmedelsberedskap, eftersom det är de som producerar livsmedel. Men det är myndigheternas, däribland Jordbruksverkets, ansvar att finnas där med stöd och hjälpmedel för att möjliggöra för dem att få en större robusthet i sin produktion, säger Rebecca Hymnelius.

Fakta
Uppdraget Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen
Kartläggningen av företagens förmåga är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnas till regeringen.
I regleringsbreven för 2021 fick Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt ett flertal uppdrag inom ramen för uppbyggnaden av det civila försvaret. Uppdragen kompletterades i regleringsbreven för 2022 och 2023.
Jordbruksverkets roll i det civila försvaret är i huvudsak att arbeta för att Sveriges befolkning ska ha tillräckligt med säker mat, i fredstid såväl som i kris, vid höjd beredskap och ytterst i krig.

Svenskt jordbruk i siffror
I Sverige finns drygt 58 000 jordbruksföretag, det vill säga primärproducenter.
Av företagen har 16 000 växtodling som driftsinriktning och drygt 15 500 företag har animalieproduktion som inriktning.
Övriga företag fördelas på cirka 3 700 blandade jordbruk och knappt 23 000 småbruk.
År 2021 var 531 anställda inom vattenbruket, 154 inom insjöfisket och 1421 inom det yrkesmässiga fisket i havet.