Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat 2,1 miljoner kronor till en kartläggning av pollineringen av svenska grödor. Projektet görs i nära samarbete med lantbruksnäringen och ska även utveckla nya metoder för biodling.
Ett viktigt mål med projektet är att utveckla rekommendationer för pollinering i praktiskt lantbruk och biodling.
Forskarna kommer att ta reda på vilken effekt insektspollinering har på skörd och kvalitet i olika sorters höstraps. Man kommer också att utveckla nya metoder för biodling och förvaltning av vilda pollenspridare som humlor, vissa skalbaggar, fjärilar osv.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet i Kristianstad och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det finns redan ett väl etablerat samarbete med näring och myndigheter, bland annat via Svensk raps, Biodlarorganisationerna och Jordbruksverket.

Vinsten kan ökas med 1 500 kronor per hektar när det finns bikupor runt blommande rapsfält.

Bikupor i rapsfälten i samband med blomning gav kraftigt ökade skördar, men för att få bästa effekt gäller det att välja rapssorter med sen blomning.

Det berättar Sune Ohlsson, biodlare och bitillsyningsman i Skåne. Enligt honom skiljer det cirka två veckor vad gäller blomningstidpunkt på en tidig och en sen sort av höstraps i en och samma region och för att bisamhällena ska ha hunnit växa till sig ordentligt och göra ett bra pollineringsjobb är det en fördel med en sen blomning.
– Om rapsen blommar två veckor senare har antalet bin hunnit öka med 30 procent, säger Sune Ohlsson.
Test med bikupor i direkt anslutning till rapsfält gav kraftigt ökade skördar i Kanada 2007 och i fjol testades bikupor även vid svenska rapsfält.
Det var bland annat godset Kulla Gunnarstorp utanför Helsingborg som testade systemet. Två fält jämfördes. Ett med bikupor och ett utan och enligt uppgift gav fältet med bikupor 17 procent större skörd. Vid en normalskörd om 3 500 kilo per hektar och ett rapspris på 3:10 kronor per kilo innebär bina en intäktsökning på knappt 2 000 kronor per hektar.
På Kulla Gunnarstorp körde man in bikuporna till fältet när blomningen kommit upp i 10–15 procent. Växtskyddsarbetet stod stilla så länge bikuporna fanns i fältet.
Sune Ohlsson berättar att det behövs 2–4 bisamhällen per hektar och att det kostar cirka 100 kronor att få ut en bikupa till sitt fält.
Enligt räknestycket ovan innebär det en vinst för rapsodlaren om cirka 1 500 kronor per hektar.
Sune Ohlsson tipsar om sajten, www.biodlingsforetagarna.nu för den som vill ha ut bikupor till sin raps men att just nu är efterfrågan större än tillgången.
– Det är svårt att få tag på bin. Allt positivt som skrivits om bin för pollinering i lantbruksgrödor innebär att vi har förfrågningar till 1 000 hektar höstraps och det finns inte tillräckligt med bin just nu, säger Sune Ohlsson.
Han berättar att det blir större tillgång på bin till den senare vårrapsen eftersom de lantbrukarna kan få bisamhällen som då inte längre behövs i fruktodlingar.
– Jag tycker det är konstigt att intresset från lantbruket inte varit större tidigare. Men fortsätter lantbrukarna att fråga efter bin kanske antalet bisamhällen ökar, säger Sune Ohlsson.
Men raps blommar inte så lång tid och bina måste ha något att livnära sig på såväl före som efter rapsblomningen. I förra veckan gick Jordbruksverket ut med en uppmaning om att spara säljen vid röjningsarbete. Sälj är en viktig växt för bin och humlor i början av säsongen.
När rapsen blommat av flyttar biodlaren sina kupor till andra platser. Enligt Sune Ohlsson finns det i dag bisamhällen byggda på släp som snabbt och enkelt dras efter en personbil. Däremot får man inte flytta bisamhällen över församlingsgränserna utan att de är kontrollerade och friska. Bina ska kontrolleras och biägaren ska ha ett flyttningstillstånd som bitillsyningsmannen utfärdat.
Bin är egentligen inget nytt och redan på åttiotalet gjordes liknande försök i Sverige och Danmark. Då visade bikupor vid sidan om rapsfältet på en skördeökning om 5–10 procent. Man får inte heller glömma bort att raps till 70 procent är självbefruktande och att vinden även har betydelse.