Storskalig biogassatsning i Götene
I våras invigdes en av de största biogasanläggningarna i Sverige. Bakom satsningen står Gasum, ett företag ägt av finska staten. Ett hundratal lantbrukare i närområdet bidrar med gödsel och får tillbaka biogödsel.
Dessutom produceras biogas som kan användas som bränsle. Det skapas hållbara kretslopp och minskar beroendet av fossila bränslen.
Cecilia Dahlskog har varit projektledare för byggandet av anläggningen i Götene, den första biogasanläggningen i denna storlek som Gasum bygger i Sverige. Bygget startade i slutet av 2022 och för ungefär ett år sedan började den fyllas upp med gödsel. Finansieringen har delvis skett med hjälp av bidrag från Klimatklivet.
– Det var i början av september förra året som vi tog in det som kallas ymp från två av Gasums andra biogasanläggningar så att vi fick ett bra startmaterial med bakterier. I och med att anläggningen är så stor tar det lång tid att fylla alla tankar och få processen att fungera. Därför dröjde det till i februari innan vi kunde leverera vår första flytande biogas från anläggningen, och efter det har det tagit ytterligare ett antal månader att komma upp i full drift.
Både fast och flytande gödsel
Anläggningen tar framför allt emot gödsel från kringliggande gårdar. Det är cirka hundra lantbruk som levererar ungefär 350 000 ton gödsel årligen, mest från svin, nöt och kyckling. Dessutom rötas ytterligare 50 000 ton rester från lantbruk och livsmedelsindustrin, till exempel sekunda spannmål och organiskt material som blivit över vid stärkelseproduktion.
När beslut tas om var en anläggning ska etableras är tillgången på gödsel det allra viktigaste.
– Vi tar emot både fast och flytande gödsel. Man brukar säga att det är bara lönsamt att köra flytande gödsel till anläggningen om man håller sig inom en radie av tre mil, säger Cecilia Dahlskog.
I anläggningen sker en rötning till biogas, som sedan renas och omvandlas till flytande biogas för att kunna användas som bränsle. Återstoden blir till biogödsel.
– Den stora volymen är flytande biogödsel, men vi har också en avvattning på anläggningen för de lantbrukare som vill ha fast biogödsel tillbaka.
Cecilia Dahlskog berättar också att genom att avvattna gödseln är det möjligt att separera kväve från fosfor i gödseln.
– Det är ingen high-tech, utan bara en skruvpress där materialet pressas igenom så att det fasta går ut en väg och det flytande en annan. Då blir den mesta av fosforn kvar i den fasta biogödseln och kvävet i den flytande. Det gör att kvävet kan återföras i flytande form till lantbrukarna utan att överskrida fosforgränser som finns i vissa regioner vilket förbättrar gödselns användbarhet och lönsamhet. En annan fördel med biogödsel är att den är lättare för lantbrukarna att sprida, luktar mindre och gör näringsämnena mer lättillgängliga för växterna.
Minskat klimatavtryck och ökad självförsörjning
Redan i ett tidigt skede, innan anläggningen började byggas, gjordes överenskommelser med lantbrukare om att leverera gödsel till anläggningen. Fortfarande finns också möjlighet för fler att ansluta.
– Lantbrukarna är ju de viktiga. Utan dem skulle vi inte kunna ha den här anläggningen, säger Cecilia Dahlskog, och berättar att det hittills inte varit några problem att få avsättning för biogödseln och biogasen.
– För de flesta lantbrukare blir leveransen av gödsel en bytesaffär. De får tillbaka samma mängd biogödsel som de levererat in gödsel. Sedan varierar det om de vill ha fast eller flytande gödsel, förklarar Cecilia Dahlskog.
När det gäller den flytande biogasen går det mesta till transportsektorn där den används som bränsle till framför allt tung trafik. Även behovet av biogas som bränsle till sjöfarten växer, liksom behovet för industrier att konvertera till en förnyelsebar energikälla.
Drivkraften till den ökade efterfrågan av biogas är omställningen till fossilfrihet, men för samhället är beredskapsfrågan förstås också viktig. Genom att anlägga fler biogasanläggningar skapas lokala kretslopp för både gödsel och bränsle, samtidigt som onödigt läckage av både näring och växthusgaser minskar.
Detta rapporterar Nina Nordh på Greppa Näringen.
