Stråförkorta eller inte?
Stråförkortning kan bli en stor vinst, men först måste man ha klart för sig att den framtida spannmålskunden accepterar behandlingen.
Enligt Charlotte Elander, ansvarig för spannmålsinköp på Svenska Lantmännen, är det inte självklart att behandla all spannmål med stråförkortningsmedel även om Moddus nu blivit godkänt även i Sverige.
Registreringen är efterlängtad av många lantbrukare och innebär att svenska växtodlare får samma regler som i övriga Europa. Tidigare har det endast varit tillåtet att stråförkorta i råg, men från 2012 kan man alltså använda Moddus i all spannmål.
Svenska Lantmännens policy är att det är bra att Moddus nu är godkänd i alla spannmålsslag eftersom man är av åsikten att alla länder i Europa ska ha samma villkor.
– Men ytterst är det ju kunden som bestämmer och vi köper in det våra kunder vill ha, säger Charlotte Elander.
Hon berättar att just i dag accepterar mälterier och etanolindustrin stråförkortningsmedel medan foderindustrin är avvaktande och kvarnarna säger nej.
– Att behandla havre är inte att rekommendera eftersom våra kunder som köper grynhavre säger nej.
Även att behandla maltkorn med stråförkortningsmedel kan vara en riskabel åtgärd även om mälterierna accepterar det. Skulle kvalitén inte räcka till för malt och det blir klassat som foder, kan det ju vara tvärstopp där om foderindustrin säger nej till spannmål som är behandlad med stråförkortningsmedel.
Att spruta med Moddus samtidigt som man ändå kör med svamp- eller ogräspreparat är inte kostsamt, det räcker med en skördeökning på 230 kg per hektar för att räkna hem det men Charlotte Erlander anser ändå att man måste räkna noga på åtgärden och bedöma avsättningsmöjligheterna för varan innan man behandlar.
– Det är dumt att bestämma sig redan nu, avvakta hellre och se vad marknaden säger.
På Lantmännen har man tre grundkvalitéer, Standard, Premium och Eko, där med Moddus behandlad spannmål hamnar i Standard.
De vinster man gör med stråförkortning är att risken för liggsäd minskar och därmed blir skördekostnaden mindre. Risken för lågt falltal minskar även den och skörden kan bli större till följd av möjlighet att öka gödselgivan.
Just det senare kan däremot bli en nackdel för svenskt lantbruk. Ökar användningen av kväve till följd av stråförkortningsmedel kan det ge upphov till en debatt som inte är till gagn för svenskt lantbruk.