I fjol var det många lantbrukare som fick liten rapsskörd till följd av skador från skidgallmyggan. Skidgallmyggan lägger ägg i skidorna som blir till larver och som äter upp fröna. Men för att skidgallmyggan ska kunna lägga ägg i skidan måste den blågrå rapsviveln först göra ett litet hål i skidan. Därför bekämpas den blågrå rapsviveln , trots att denna i sig själv inte gör någon skada. Problemet är att veta när man ska ut med sprutan.
Det finns lantbrukare i södra delen av landet som sprutat för över tre veckor sedan och en del av dessa har kört ännu en gång och planerar även för en tredje körning. Det finns andra som inte sprutar alls och lutar sig då mot att det i dag inte finns några försök som visar på en lönsamhet i behandlingen. Det finns således ganska liten forskning och lantbrukare och rådgivare får lägga upp egna strategier.
Och det är ofta det som är det viktiga. Att lägga en strategi, grundat på egna erfarenheter och sunt förnuft, och sen hålla sig till den.
På SLU satte man ut fällor för en vecka sedan och när de kontrollerades i dag kom rapporten om stora mängder blågrå rapsvivel. Det fanns mer i de fält som inte behandlats, men färhållandevis många även i fält som sprutats för två veckor sedan. Anledningen är att viveläggen ligger i jorden och kläcks kontinuerligt. Vivlar i fält parar sig och efter en vecka är det nya ägg. Sprutar man direkt när man ser en ny stor population så hinner inte dessa föröka sig och man minskar det framtida trycket. Det är även svårt att säga att jag väntar med att spruta till rapsen blommat av och det är fullt med baljor att skydda. Rapsen blommar i etapper och där de första blommorna suttit är det redan i dag början till skidor, även om den mesta blomningen är kvar i fältet. Det är även svårt att få tillräckligt effekt om det är allt för många vivlar i åkern då inget preparat tar 100 procent.